På palmsöndagen firade vi gemensam högmässa för hela pastoratet i Färgaryds kyrka och vi hade fint besök av både vår kontraktsprost Magnus Hullfors och vår biskop Jan-Olof Johansson!
Det var många som var inblandade i denna gudstjänst, bland annat kyrkvärdarna i de olika församlingarna. Bo höll därför en genomgång för alla en stund i förväg.
Det var många som villa vara med och fira denna gudstjänst!
Vår biskop fick god hjälp med sin klädsel av Petter!
Det var föresten fler som fick hjälp! Lite skymd bakom Bo och en korkåpa skymtar Josefin Dahlgren och till höger om Petter är det kontraktsprosten som hänger upp sin kaftan. Biskopen är färdigklädd!
Eftersom jag gick med i ingångsprocessionen och sedan satt längst fram i kyrkan så blev det lite svårt att fotografera. Här syns i alla fall halva kören under ledning av Rebecka. Den andra halvan av kören stod en meter framför mig så de fick liksom inte plats på någon bild...
Här är i ala fall en bild på vår fina biskop framför altaret! Utrustad med de typiska biskopsattiraljerna kräkla (staven) och mitra (huvudbonaden).
Efter gudstjänsten fick alla möjlighet att hälsa på biskopen och kyrkoherden! Här är det vår käre Rune Bolmblad som växlar några ord med Jan-Olof.
Växjöbiskopens kräkla är fantastiskt vacker med sina glasinläggningar som får vara en symbol för det småländska glasriket.
Här är det minsann ingen mindre än vår Ylva som säger hej till biskopen!
Efter gudstjänsten kunde de som föranmält sig vara med på en lunch i Hyltebruks församlingshem.
här syns kyrkoherdefamiljen och biskopen i förgrunden.
Och här är dagens verkliga hjältar Pia och Kia! De hade lagat en massa god mat och fixat allt alldeles fantastiskt!
Och så lite mingelbilder på gästerna!
Biskopen fick (förstås!) ett kors från Långaryds vänförsamling i El Salvador!Växjö stift har ett vänstift i Costa Rica som, precis som El Salvador, ligger i Centralamerika.
Påven har ju redan ett av Christians kors! Nu har alltså även vår biskop Jan-Olof ett.
Det tycker vi är bra!!
Det blev en fin palmsöndag i vårt pastorat. En söndag präglad av gemenskap, glädje och fest!
En söndag som trots detta förbereder oss på den svåra vecka som nu börjar.
Den vecka som vi firar till minne av händelser som skulle komma att förändra världen.
Den vecka som för alltid skulle komma att förändra människans möjlighet att våga hoppas.
Den vecka och de händelser som ger oss hopp om att en dag få vara med i gemenskapen, glädjen och festen i vår Faders hus.
/Karina
Han gick den svåra vägen.
Han bar sitt eget kors.
Han bad: "Min Gud förlåt dem".
Han led och dog på Golgata.
Han gjorde det för oss,
för alla och för oss.
(Ps. 442)
'
