På söndagskvällen fanns möjlighet att vara med på en frälsarkransmeditation i Långaryds kyrka. Och redan kl 16 kunde man få vara med på ett inledande samtal i församlingshemmet runt det lilla radbandet. En liten kvällsmacka kunde man också få!
Vi samtalade runt den lilla skimrande "jagpärlan" och doppärlan som kommer sedan.
 
Vi fick öva oss i att fundera på saker som vi är bra på och det var inte så lätt. Det är lite sorgligt att det är så mycket enklare att komma på saker man är dålig på...
 
Så småningom flyttade vi över till kyrkan och den stilla andakten/meditationen som Anna-Karin och Mia höll där.
Allt som skiljer den stora gyllene Gudspärlan från den lilla pärlemorskimrande Jagpärlan är en liten stund av tystnad.
Vi sjöng de allra finaste psalmerna och fick lyssna till de allra vackraste orden. Dem om att vi är konungabarn, oändligt älskade och alltid välkomna.
 
Rebecka har varit sjuk och därför behövdes en vikarie på orgelpallen. Kan ni gissa vem det var?
Jo men visst!
Vi fick kramas lite och försäkra oss om att den andra mådde bra!
Och jo då, Ricky mår bara fint!
 
Och på Rickys alldeles speciella vis inledde han psalm 769  (Gud i dina händer) med några takter ur "Jag vet en dejlig rosa":
 
Jag vet en dejlig rosa så vit som liljeblad
När jag på henne tänker så görs mitt hjärta glad
Dess stämma ger en hjärtans tröst
Lik näktergalens blida röst
Så fager och så ljuv.
 
Nästan som en hälsning från Gud.
Den Gud som blir glad i hjärtat av att tänka på dig.
 
/Karina
 
 
Denna söndag, som alltså har två namn och vars tema är "Det levande ordet", firade vi en förmiddagsgudstjänst i Landeryds kyrka.
Vi hade besök av Hyltebruks kyrkokör och det är vi glada för. En av de fördelar det nya pastoratet för med sig är ju just sådana här möjligheter! De skulle ändå sjunga i Hylte kl 11 så då kunde de ju "sjunga upp" i Landeryd först!
Susanne Hirell som är kantor i Färgaryds församling ledde kören och spelade i psalmerna.
Mia som tillbringat natten på en luftmadrass i Hyltebruks församlingshem där barnverksamheten har läger lördag-söndag lyckades trots sömnbrist "hålla ihop sig" och leverera en bra predikan!
Vi fick också tacka Aino som efter 31 år som kyrkvärd valde att lämna denna post vid årsskiftet.
Med sina 31 år är Aino troligen den som varit kyrkvärd längst i vår församling och hon har dokumenterat alla som varit kyrkvärdar i Landeryd genom åren!
Ainos svärfar Alfred Larsson var kyrkvärd i 29 år så Aino slog i alla fall honom!
Vi är glada att Aino är kvar i församlingens andra verksamheter där hon har ett fortsatt helhjärtat engagemang!
TACK Aino!
 
Eftersom Mia och kören skulle vara i Hylte kl 11 så missade det detta:
Men vi andra stannade förstås kvar och fikade!
Nöjda kyrkkaffegäster!
 
Tack Aino och Kerstin för de goda semlorna!
 
/Karina
 
Nådens Gud,
kom med ditt levande ord
som skapar, förvandlar och upprättar.
Låt ordet beröra oss
och bli till frälsning
för Jesu Kristi skull.
Amen
(dagens bön)
 
 
 
 
 
Så har vinterns församlingsfrukost gått av stapeln. Det var nu för femte gången och det har blivit en kär tradition för oss som arrangerar den!
Redan på fredagskvällen var vi i församlingshemmet och dukade. Helen fick räkna in 60 tallrikar för att det skulle räcka till alla som anmält sig! Det kändes bra att slå "publikrekord" i konkurrens med damernas tremil i OS!
På lördagsmorgonen fortsatte förberedelserna och då fick vi mycket god hjälp av Helens mamma Inger när det gällde att skala och hacka och skiva grönsaker och frukt!
Vår frukost hämtar mycket inspiration från retreatgården Wettershus där det alltid serveras morötter, rödlök, gurka, tomater, äpple, apelsin, kiwi och melon till frukost! Wettershusbröd, bestående av 6 olika mjölsorter, stod också på menyn.
Klockan 09.30 var alla gäster på plats och efter att ha blivit välkomnade fick de ta för sig av frukostmaten.
När alla var mätta så var det dags för det viktigaste, nämligen morgonens föreläsare!
Det var Lotta Backman, konstnär och författare från Borås, som berättade om sin uppväxt i en pingstförsamling i Jönköping och hur hon som 18-åring fick veta att hon var adopterad.
Det var en stark och mycket gripande berättelse om vilsenhet, kärlek och att äntligen få landa i sig själv.
 
Lotta hade dessutom med sig flera vackra konstverk ur sin rika produktion som hon visade och som också gick att köpa.
En av dessa tavlor bor numera i Burseryd och ett annat av konstverken flyttade till Landeryd!
 
Vi tackar Lotta för den personliga berättelse hon delade med oss och vi tackar dig som kom och var med och lyssnade!
 
Förmiddagen inbringade ca 6500 kr. Dessa går direkt till vår vänförsamlings arbete med "Hoppets hus" i El Salvador. Många av de mest utsatta i den tuffa miljön som huvudstaden San Salvador utgör, kommer att få äta sig mätta under flera veckor med hjälp av dessa pengar!
TACK!!
 
/Helen & Karina
 
 
 
 
 
 
Vänförsamling, församlingsfrukost,
Sedan många år tillbaka har Landeryds kyrkliga syförening som en del av sin verksamhet att skicka "babypaket" till behövande via Erikshjälpen.
 
Det är ett otroligt arbete som läggs ner på detta och skulle vi börja räkna timmar vet jag inte var det skulle sluta.
 
På tisdagskvällen var det i alla fall dags att plocka ihop allt det virkade, stickade, sydda och hopsamlade i paket som så småningom kan delas ut till utsatta och fattiga unga nyblivna mammor.
Verksamheten och koncentrationen var på topp!
Man är ganska generös med säkerhetsnålarna som håller ihop paketen. De kan användas att hålla ihop en tygblöja också!
Det gäller att vika så väl och stadigt att paketet inte går upp under den kanske ibland ganska hårdhänta hanteringen under transport.
Denna fantastiska flicka heter Victoria Bengtsson och hon är bara 8 år. Victoria kom från Broaryd med små kläder som hon själv sytt och ville skicka med i paketen!
TACK Victoria!! :)
Tänk så många timmar som lagts på att sticka bara dessa koftor!
Fina grejer!
Kläder, tygblöjor, strumpor, en liten påse hygienartiklar. Det är mycket som ska svepas in i den lilla filten.
Och förstås ett litet gosedjur.
Det säger något om människan att hon faktiskt bryr sig om att skicka med något sådant.
Det är inget som behövs för överlevnad men ändå så viktigt.
Det säger något fint om människan.
Så mycket kärlek och omtanke det ändå finns i världen.
Så mycket omsorg och vilja att göra väl.
Sällan har ett så välförtjänt kaffe stått och väntat på att bli drucket!
Och här var det strumpor.
Allt ska vara med! Syföreningsdamerna är också lite noga med färgerna på kläderna, det ska ju vara fint ihop!
Jag kan nästan känna med vilken förundran denna kofta kommer att ploockas upp av en nyförlöst mamma en dag.
Och de packade och packade...
I slutstationen stoppas varje paket in i en plastpåse där så mycket luft som möjligt pressas ut innan förslutning.
 Därefter las 5 paket i varje säck. Denna bild är från kvällens början. Så småningom fick man ihop inte mindre än 355 paket, en ökning med 30 st sedan förra året.
 
Vad säger man? IMPONERANDE!!!
 
Ett stort och varmt TACK till er i syföreningen och alla andra som hjälper till i detta fantastiska arbete!!
 
/Karina
 Jag knäpper mina händer små
i bön och tack var dag.
Låt alla barn i världen få
det lika bra som jag.
 
Skydda med din starka hand
mot fattigdom och död.
Och hjälp små barn i varje land
så ingen lider nöd.
 
Låt inte krig, ej svält, ej brott
få drabba oss, vårt liv.
Låt alla leva tryggt och gott
och frihet, fred oss giv.
(ur bönboken) 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Du kan fortfarande anmäla dig till årets församlingsfrukost som hålls på lördag den 22/2 kl 09.30 i Landeryds församlingshem!
Du bjuds på frukost och får sedan lyssna till Lotta Backman som berättar om sitt liv och den familjehemlighet som avslöjades när hon var 18 år.
Lotta är konstnär och författare och har skrivit boken "Min ena mamma hette Ruth" där hon berättar om sin uppväxt i ett frikyrkosammanhang i Jönköpingstrakten.
 
Visst låter det trevligt. Biljettpriset är 100 kr och hela summan går oavkortat till arbetet med "Hoppets hus" i vår vänförsamling i El Salvador.
 
Anmäl dig till Helen Skoogh på tel 0371 403 27 eller Karina Johansson på tel 072 52 72 582 eller mail [email protected]
 
Varmt välkommen med!
 
 
(Bilden är från förra årets församlingsfrukost.)
 
 
Jag roade mig med att googla lite på betydelsen av "septuagesima" och det blev minsann rörigt...
 
Septuagesima inleder förfastan och ordet betyder, enligt Wikipedia, den sjuttionde och borde alltså innebära att det är sjuttio dagar kvar till påsk. Nu är det inte riktigt så, det är i dag 64 dagar kvar till påskdagen och man vet inte riktigt varför denna söndag heter som den gör. Kanske ville man helt enkelt ha jämna tiotal.
 
Nästa söndag heter för övrigt sexagesima vilket följaktligen betyder den sextionde och infaller enligt Wikipedia 54 dagar inna påsk. Det kan väl inte stämma om det är 64 dagar kvar nu? Det är ju inte 10 dagar till nästa söndag?! Om någon som är mer bevandrad i detta har en förklaring för ni gärna göra en kommentar! :D
 
Det får vara hur det vill med den saken, vi är på väg in i den mest dramatiska tiden av vårt kyrkoår. Den tid då vi får följa Jesus en bit på vägen in i hans lidande och död. Den största kärleken. Och allt för vår skull.
 
Vi firade en fin högmässa i Långaryd på förmiddagen!
Bo Lindblad ledde gudstjänsten. Lägg märke till den vackra lila färgen, eftertankens och botgöringens färg.
Olof Jigsved spelade. (Tyvärr blir bilderna på musiker ofta så här, lite bakifrån, men det är i alla fall en vacker kororgel vi har i Långaryd!)
Birgitta Holmén var kyrkvärd och läste degens texter.
Efter gudstjänsten hade vi ett litet enkelt kyrkkaffe längst ner i kyrkan. Ett fint sätt att få fortsätta gemenskapen en stund till.
Och sist men inte minst en något suddig, men ändå "bakom-kulisserna-bild" på Mette när hon lägger ner de vackra textilierna i lådan till nästa gång!
 
Den lila färgen används hela fastetiden fram till "dymmelonsdag" (dagen innan skärtorsdag) så den får vi se mycket framöver!
 
(Nu räknade jag handgripligen dagarna fram till påskdagen och det ÄR 64 dagar kvar just nu. Vi får väl se hur lång kommande vecka blir!)
 
/Karina
 
Se, vi går upp till Jerusalem i heliga fastetider
att skåda hur Jesus Krist, Guds son,
i syndares ställe lider.
(Ps. 135)
 
 
 
 
 
På söndagskvällen hölls en musikgudstjänst i Landeryds kyrka.
Det var Mats Nyström som tillsammans med den fantastiska sångerskan Sofia Norsäter framförde ett antal sånger med den gemensamma nämnaren Monica Zetterlund.
 
Bland annat framfördes en av mina absoluta favoritmelodier "Gröna små äpplen" som är en fantastisk beskrivning av kärleken. Både den mänskliga och den gudomliga.
 
Innan jag är riktigt vaken
står han lutad över sängen, säjer: Hej!
Och så dricker vi vårt kaffe
sedan barnen gått till skolan och jag mornat mej.
Och han tar min hand och kramar den,
skrattar när han ser hur trött jag är.
Och så ler han då han kysser mej till avsked
innan det till jobbet bär.
Om de' inte kärlek e' då vet jag bara de':

Gud gjorde ej gröna små äpplen,
det finns inga hav och finns inga öar i så fall.
Då leker inga barn tafatt,
då finns det inga glada skratt, då är solen kall.
Gud gjorde ej gröna små äpplen,
det finns inga berg och finns inga sjöar,
nej, tro mej på mitt ord.
Om inte det är kärlek så
då finns det ingen sån att få på denna jord.
(Stikkan Adersson)
Som alltid när Mats Nyström är i farten ger han oss en intressant lektion om olika typer av instrument.
Detta är en Hawaiigitarr! Mats la den i knät när han spelade på den!
 
Söndagens tema var "Sådd och skörd" och Mia höll en kort andakt runt detta. På vägen ut från kyrkan fick alla som ville ha några små solrosfrön. Kanske som en liten symbol för trons frö.
 
Vi sjöng psalm 204:
 
Kornet har sin vila, djupt i frusen jord,
är ej dött, det väckes av ditt skaparord.
Kärlek från Gud, åt allting ger du liv.
Kärlek med ditt ljus kom, kom och hos oss förbliv
 

Apropå ingenting så heter denna söndag "Femte söndagen efter Trettondedagen" och är en ovanlig söndag som sällan firas. Det är bara de år då påsken infaller mycket sent som denna söndag "hinns med". Nästa söndag är det "Septuagesima" och det innebär att vi är inne i förfastan.
 
/Karina
 
 
 
 
Och så gick den då av stapeln, Världens fest!! 
 
Någon timme innan start var kören på plats för lite övning.
I köket kokades det kaffe. Damerna trodde de skulle kunna göra detta lite anonymt ifall kaffet inte skulle bli gott, men jag var förstås där med kameran...
Och det är nog OK eftersom kaffet blev bra!
 
En massa lotter, med chans till fina vinster, såldes medan folk droppade in.
Många hoppades på tur!
 
Kvällens huvudperson Christian med sitt fantastiska hantverk!
 
Det var många som ville köpa med sig av det!
Jag råkar veta att detta ska bli en födelsedagspresent! (Mer än så kan jag förstås inte avslöja.)
Det är i alla fall ingen hemlighet att det vita skrinet med blommor på ska stå på mitt skrivbord på jobbet!
 
Och så var klockan 17.00 eller kanske något lite mer och kalaset drog igång på allvar!
Kören sjöng!
En massa god mat serverades!
Christian berättade om livet i församlingen i El Salvador och om deras jobb med att hjälpa de allra mest utsatta i Hoppets hus.
Det här är kvällens husband! Allsångsledare var (förstås!!) Långaryds motsvarighet till Lasse Berghagen, Anna Roos!
 
Och så de klassiska bilderna på diskpersonalen!
Ingen Världens fest utan dessa hjältar!
Med stor frenesi gav de sig på högar av tallrikar!
Fast lite bekymrade blev de nog allt när inte diskmaskinen ville starta... Men har man en elektriker med på kalaset så ordnar sig ju alltid sådana små problem!
Medan Jens var i köket satt Polly helt uppslukad av sitt nyinköpta Dominospel!
I några körframträdanden behövdes lite förstärkning och då ställde dessa duktiga flickor upp och hjälpte till!
 
Och tro det eller ej, i slutet av kvällen dök det upp en "masai"
Så kan det gå om man åker till Kenya...
Den vite masaien och hans vänner framförde en fantastisk, afrikainspirerad tolkning av den vackra sången "En värld full av liv" ur filmen Lejonkungen:
 
Från den stunden vi kom hit till Jorden
Vi mötes av sol ovanför
Finns mycket mer än det du och jag ser
Mycket mer än vi känner och hör
En kärlek som är oändlig 
Men så lite som vi kan förstå
Å den sol som gick ner
Någonannanstans ger 
ett grynings ljus att förlita sig på
I en värld full av liv
Allt förenas här
Som en cirkel sluts
Av kärlekskraft
Alla har en plats
Allting har en mening
Det är vår värld
En värld full av liv
 
 
 
Och jag tror det var med den känslan vi avslutade festen och åkte hem.
 
Vi hör ihop, alla vi som lever i den här världen, och vi har så mycket att ge varandra.
Kärlek.
Förbön.
Hopp.
Möjligheter.
 
Kvällen gav ungefär 12 500 kr. Dessa blir en möjlighet för Hoppets hus att fortsätta hjälpa de allra mest utsatta. De som också hör ihop med oss.
 
Ett stort och varmt TACK till dig som på något sätt bidragit denna kväll!
 
/Karina
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I eftermiddag (kl 17.00 närmare bestämt) är det Världens fest i Nyarps bygdegård och där har församlingens olika grupper diverse uppdrag!
 
Dukningen ligger på församlingsrådet så vi har nu varit och fixat till kvällens kalas!
Blomsterflickan Annelie hade varit på Olanders och fått en massa fina blommor. Vi passar på att tacka dem för det!
En massa bord skulle förstås fällas upp och placeras på bästa sätt.
När det var klart skulle glas, bestick och servetter fram. Inga bekymmer med sådan här personal!
I köket fixade Ylva med blommorna. Jättebra att ha kalasproffs som Lise-Lotte och Ylva med en sådan här dag!
Tänk att det i alla sammanhang ska finnas med människor som bara ska tramsa till det...
Så här fint blev det i alla fall!
Och så här!
Nu är vi laddade för världens fest i eftermiddag!!!
 
/Karina
 
 
 
 
 
 
 
Ja, Christian från vår vänförsamling i El Salvador alltså!
På onsdagskvällen hade pastoratets förtroendevalda chansen att få lyssna till, och samtala med Christian.
Jag kan väl säga som så att jag tror inte någon av oss som var där någonsin glömmer denna kväll.
 
Att få höra Christian berätta om Hoppets hus och hur församlingen där jobbar med att hjälpa de allra mest utsatta, missbrukare och de fattigaste berör på djupet.
Senare under kvällen berättade Christian också lite om sitt liv och sin obegripligt svåra uppväxt.
Stumma satt vi och lyssnade till en berättelse om bitterhet som förvandlats till förlåtelse och ondska som aldrig någonsin lyckats kväva kärleken.
 
En berättelse om Tro, Hopp och Kärlek.
Trots allt.
 
 
Christian hade tidigare under dagen besökt Landeryds skola och träffat alla barnen där.
I dag, torsdag, träffar han pastoratets konfirmander.
I morgon följer han med Katarina till hennes klass på Elias Fries.
Slutligen medverkar Christian på lördag i Världens fest, kl 17.00 i Nyarps bygdegård.
På söndag far Christan vidare till Bredbyns församling som också är med och stöttar våra vänner i El Salvador.
 
/Karina
 
 
 
På Kyndelsmässodagen firade vi familjemässa med dop i Landeryds kyrka. Det var även utdelning av dopänglar till dem som döptes i församlingen förra året och barnens bibel till våra fyraåringar.
 
En massa roligt alltså, och först kom dopet!
Det var en liten Agnes som denna dag blev medlem i vår kyrka och som välkomnades i Guds stora familj.
 
Lilla Agnes bor i Halmstad med sin mamma Emma och sin pappa Daniel. Emma är född och uppvuxen i Landeryd och dotter till Vivan och Sune Gustafsson. Nu vet ni nog på ett ungefär!
Agnes tog sitt dop på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på allt som Mia sa.
Jag tror minsann att de fann varandra, de där två!
Efter avklarat dop var det nog i alla fall skönt att få ta det lite lugnt i pappas knä. Mamma visar församlingens dopgåva för Agnes!
 
Sedan fortsatte gudstjänsten med...
...framförande av barnkören (och Mia också på ett hörn!)!
Och så skulle hela kyrkan vara med!
Rebecca leder sina trupper och visar rörelserna!
 
Mia var lite bekymrad eftersom hon var så rädd för mörkret som fanns i hennes väska. Men så fort hon skulle ta fram det och visa Anna-Karin hur läskigt det var så försvann det.
 
Mörkret kan inte finnas i ljuset och mörker är ingenting annat är frånvaro av ljus.
 
I allt som hände i kyrkan denna dag hjälpte barnen till! Klockringning, psalmpålysning, procession och nattvardsfirande. De var otroligt duktiga!!!
Här får Mia hjälp med tillredelsen inför nattvarden.
 
Efter den fina och härliga gudstjänsten återstod det bara att gå till församlingshemmet och smaka på det där goda fikabrödet som Tisdagsklubben bakat!
Med tanke på åtgången och hur nöjda alla såg ut så var det säkert så att det faktiskt var världens bästa kyrkkaffe!!
 
Tack till alla barn som hjälpt till! Ni är fantastiska!!!
 
/Karina
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Man är i full gång med att byta värmesystem i Långaryds kyrka vilket fått till följd att det just nu är +2 grader i kyrkan... Vi som i dag planerat att fira gudstjänst i Långaryd var därför tacksamma att den var flyttad till församlingshemmet!
Med ganska små medel förvandlas församlingshemmet till en jättefin gudstjänstlokal.
 
Mia ledde gudstjänsten och...
Rebecka spelade.
 
Något som är fint med att fira gudstjänst i församlingshemmet är att vi kommer så nära varandra, och närheten till varandra hjälper till att skapa närhet till Gud.
 
En annan bra sak med gudstjänst i församlingshemmet är att...
...det bara är några steg till kyrkkaffet!
Gudstjänstlokalen är ju också församlingens hem och fikahörna!
Ett stort och varmt tack till vår Mia som både bakat kakan, bryggt kaffet och tog hand om disken!
 
/Karina
 
 
 
 
 
 
Det verkar minsann vara säsong för årsmöten. I tisdags var det Landeryds syförening och  i går, onsdag, Långaryds kyrkliga syföreningar som höll sitt!
Ett annat församlingshem och andra damer men samma flitiga händer och samma vilja att göra gott som hos syföreningen i Landeryd!
Syföreningarna i Långaryd har däremot något annat som de inte har i Landeryd, nämligen:
Zita Holmén!
Jag hoppas att ingen tar illa upp om jag utnämner henne till Långaryds församlings sötaste syföreningsdam?!
 
Eftersom församlingsrådet också hade möte i församlingshemmet denna kväll startades de båda mötena med en gemensam andakt.
Denna andakt leddes av Mia som sedan hade fullt upp med att försöka hinna vara med på två möten samtidigt!
 
Mia talade i andakten lite kort om vägen, att vandra på den och vem som är vägen.
 
Vi fick också sjunga psalm 303:
 
Det finns en väg till himmelen,
en väg till Guds Jerusalem,
den börjar här, den börjar nu,
var än den går, den går till Gud.
 
 
Någon ser med glädje och kärlek på just oss.
Dig och mig.
 
/Karina
 
 
 
 
 
På tisdagskvällen var det mycket på gång i Landeryds församlingshem! Tisdagsklubbsbarnen byttes vid sjutiden ut mot ett gäng glada syföreningsdamer som skulle ha sitt årsmöte!
Kvällen inleddes med en liten andakt. I väntan på den har ett och annat handarbete redan plockats fram!
Här är det en väldans fart på strumpstickorna!
Flitiga fingrar som med sitt skapande gör så mycket gott, både för vår församling och för människor runt om i vårt land och på vår jord!
 
Efter att ha tagit bilderna gick jag hem men damerna satt kvar och bestämde bland annat vart pengarna som samlats in under 2013 ska gå.
Jag tror att det så småningom serverades gröt, det är tydligen en del av årsmötestraditionen!
 
Tack till er i våra syföreningar för allt arbete ni gör i det tysta!
 
/Karina
 
 
 
Livets Gud,
för oss till brunnar med 
levande vatten
och var för oss en källa
som ger liv i överflöd.
I Jesu namn.
Amen.
 
På andra söndagen efter Trettondedagen firade vi på kvällen en "Sinnesromässa" i Landeryds kyrka. Mia ledde gudstjänsten och Eva (Bengtsson) spelade.
 
Sinnesromässa är lite nytt för oss som tidigare firat sinnesrogudstjänster men aldrig i kombination med mässa.
 
Det blev en mycket fin gudstjänst med plats och tid för eftertanke, vila, tystnad, sång och bön.
Och så förstås en måltid, delad med, och för, alla!
Maria och Mia.
 
 
Och Livets källa då?
Jo, jag tror vi fick smaka av den.
Denna källa som erbjuds oss varje dag och varje stund.
Precis nu.
 
/Karina
 
 
I Guds tystnad får jag vara
ordlös, stilla utan krav.
Klara ymder, öppna dagar:
här en strand vid nådens hav.
 
I Guds kärlek vill jag vila,
vet mig önskad, älskad, sedd.
Övar mig i barnets tillit,
prövar höjd och djup och bredd.
 
I Guds Ande kan jag andas:
bön ger liv ur död som svar:
Ögonblickets närhet rymmer
allt som blir och är och var.
 
Vid Guds hjärta är jag buren,
innesluten i hans famn.
Medan hemligheten djupnar
viskar Fadern ömt mitt namn.
(Sv Ps. 522)
Långaryds församlingskår träffas ungefär en gång i månaden enligt följande:
 
3 februari: Årsmöte kl 19 i Långaryds församlingshem.
3 mars: Petter berättar om kyrkans symboler kl 19 i Landeryds församlingshem.
7 april: "Bertil Holmén delar med sig av sitt kunnande" kl 19 i Långaryds församlingshem.
5 maj: "Vägen till präst" Josefin Dahlgren berättar om den svenska prästutbildningen.
 
Dessutom finns bibelstudiegruppen som leds av Jens Bøggild. De träffas kl 19 i Långaryds församlingshem vid följande tillfällen: 20 januari, 27 januari, 17 februari, 24 februari samt 24 mars, 31 mars. Tidigare har man studerat Gamla Testamentet, men från den 27 januari griper man sig an Nya Testamentet.
 
Nya och gamla medlemmar är varmt välkomna!
Församlingskåren, bibelstudiegrupp, bibelstudium,
I går (måndag) hölls Hyltebruks pastorats allra första kyrkoråd och det leddes förstås av vår eminente ordförande Bo Gunnar Åkesson!
Någon vänlig själ har tillverkat en alldeles ny ordförandeklubba just för detta ändamål:
Med förhoppning om "EN-LIGA BESLUT i HYLTEBRUKS PASTORAT". Visst är det fint?! Och självklart är klubban tillverkad av en EN!
 
Vid detta första möte togs inga stora beslut. Det handlade mest om delegationer och firmateckning och sänt. Men nu är vi i alla fall igång och det känns spännande!
 
Långaryds församlingsråd har sitt första möte den 22/1 kl 19.00 i Långaryds församlingshem. Är du invald där så kan ju det vara bra att veta! (Kallelse är skickad via mail.)
 
/Karina
 
Med Gud och hans vänskap,
hans ande och ord
samt bröders gemenskap
och nådenes bord
de osedda dagar vi möter med tröst,
oss följer ju Herden,
oss följer ju Herden,
oss följer ju Herden,
vi känner hans röst.
(Sv. ps. 59)
 
 
På söndagskvällen fanns möjlighet till en stunds stillhet i Landeryds kyrka då det där bjöds på "Söndagsmusik".
 
Det var 2X Rebecka som sjöng och spelade! (I höstas hade vi besök av 2X Julia från Burseryd som spelade tvärflöjt. Det verkar vara en lyckad musikalisk kombination att ha samma förnamn!)
Rebecca Bäckman sjöng och Rebecka Josefsson spelade och sjöng.
Rebecka är dessutom nytillträdd kyrkvärd i Landeryd. Det är vi jätteglada för.
Petter höll en liten andakt. Jag skulle tro att vi får ta del av hans betraktelse här inom kort!
 
I förbönen fick vi alla möjlighet att tända ett ljus för något vi vill lämna i Herrens goda händer.
 
På slutet blev det lite smågalet när Petter kom på att de duktiga flickorna skulle ha varsin blomma...
...så då lånade han två blommor från altaret. Han såg en parallell till kung David och hans soldater som åt av skådebrödet i templet när de blev riktigt hungriga.
I vilket fall så tror jag att vår Herre med glädje såg att de båda Rebeckorna fick varsin blomma från altaret!
(Jag beklagar den usla bildkvaliteten men jag fick lite bråttom att dokumentera denna specialla händelse.)
Och jag tänker att det är lite som det är i vår församling.
Vi kanske är lite tokiga och rent av flamsiga men det vi gör kommer från hjärtat och med värme. I uppriktig glädje och av omsorg om varandra.
 
/Karina
 
Herre, till dig får jag komma,
komma precis som jag är.
Inför dig kan jag ingenting dölja,
du vet varje tanke jag bär.
Men trots att du ser all min svaghet
och vet att jag är ett av dina minsta barn,
får jag komma ändå,
och jag vet det är så:
under allt är jag älskad av dig.
(sv ps. 758)
 
 
 
 
 
På söndagens förmiddag firade vi gudstjänst i Långaryds kyrka. Eftersom det var vår nye kyrkoherde Bo Lindblads första gudstjänst i vår församling (bortsett från Nyårsdagen) passade vi på att välkomna honom lite grann!
Vi ber om Guds välsignelse över Bo och hans gärning som vår kyrkoherde i Hyltebruks pastorat. Vi ber om och hoppas på ett gott samarbete och många goda möten.
Amen.
 
Om någon undrar om vi inte ska avtacka Bo Gunnar så är svaret att det ska vi verkligen INTE göra! Vi tänker faktiskt behålla honom. Han kan vara bra att ha när det kommer till att diska efter kalas och sånt nämligen. (OK, Bo Gunnar har fler goda sidor än så!) Vi utser därför härmed Bo Gunnar till hedersmedlem i vår församling för evärderlig tid!
 
Katarina läste upp den hälsning som vi fått från vår vänförsamling i El Salvador. Vill du läsa den själv så kan du bara lugnt fortsätta neråt i bloggen så kommer du snart till hälsningen!
Vi fick också ta emot en ny medlem i vår församling och i Guds stora familj eftersom lilla Klara från Bökhult döptes denna dag. Stolta föräldrar är Camilla och Mikael. (Om jag skriver att farmor heter Gunnel Carlsson så vet de flesta vilka det handlar om!)
Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn
så var det för mig att komma till Gud
jag kände att där hörde jag hemma.
Det fanns en plats i Guds stora rum,
en plats som väntade på mej.
Och jag kände: Här hör jag hemma,
jag vill vara ett barn i Guds hem.
(sv. ps. 774)
 
/Karina
 
 
 
 
På trettondagens förmiddag samlades vi till gudstjänst i Långaryds kyrka.
Vi började med att hälsa Mia välkommen till vår församling! (På nyårsdagen var det ju pastoratet som välkomnade henne och nu var det alltså församlingens tur!)
 
Vi får nu be för Mia och hennes kommande tjänst hos oss.
Vi ber för alla möten.
Vi ber för Mia då hon får vara med och dela våra allra lyckligaste dagar.
Vi ber för Mia då hon ska vara med oss under våra tyngsta dagar.
Vi ber för Mia då hon ska möta oss mitt i den grå vardagen, en tisdag i februari.
Vi ber om Guds allra rikaste välsignelse över Mia och alla hennes dagar,
så som de kommer att gestalta sig.
Amen.
 
Sedan var det hög tid att sätta igång gudstjänsten!
Mia ledde gudstjänsten tillsammans med Anna-Karin. Rebecka spelade.
Och så fick vi lite oväntat besök! Nämligen av Kasper, Melker och Baltsar.
...eller oväntat och oväntat... Att de vise männen skulla komma när vi firar trettondagen borde vi kanske ha räknat ut!
 
De vise männen talade om sina gåvor: guld som symbol föe en konungs visdomsskatt, rökelse för det hängivna offret och bönen och myrra för det lidande och död som en gång skulle nå den nyfödde.
 
Vår kyrkokör medverkade också.
De ackompanjerades förstås av Rebecka.
 
Efter gudstjänsten hade vi kyrkkaffe längst bak i kyrkan. Tyvärr glömde jag bort kameran just då, jag var väl helt enkelt för fikasugen...! 
 
Tack till er som ordnat med kaffet!
 
/Karina
 
Evige Fader, evig är din strålglans,
evigt är ljuset från Betlehem.
Här över barnet evig lyser glorian.
O, kom låt oss tillbeja vår Herre Krist.
(Sv ps. 122:5)