I reportaget från söndagens besök av Jazzcats med tillhörande utställning av emaljerade föremål visas inte pottstolens verkliga funktion. De vänliga syföreningsdamerna har dock skickat mig en bild som bättre visar hur detta föremål ska användas och självklart vill vi dela med oss av denna till er som följer bloggen!
 
Tack till Margaretha som förevisar så fint och Tack till Inger som tog bilden och skickade till mig!
 
/Karina
För åttonde gången fick Landeryds kyrka fint sommarbesök i form av "Jazzcats" från Västergötland!
 
Innan musikgudstjänsten startade fanns det förstås en utställning att titta på, temat för dagen var "Emaljerat".
En pottstol och en spann i blåaste blått som dagen till ära fått nya funktioner!
Inne i församlingshemmet fanns mycket, mycket mer att se och kanske känna igen från då för länge sedan...
 
När vi tittat på allt det fina var det förstås dags att försöka hitta en plats i kyrkan!
Så här såg det ut i kyrkan 55 minuter innan musikgudstjänsten skulle börja. Många var redan på plats!
Kyrkvärdarna hade fullt upp med att välkomna, dela ut psalmböcker och springa och hämta stolar och fler psalmböcker när lagret började sina!
Klockan 18.00 var kyrkan härligt välfylld och Berndt kunde välkomna gudstjänstdeltagare och musiker!
Så kunde då musiken dra igång och det gjorde den verkligen!!!
Det satt folk ända ut i vapenhuset där det så småningom uppstod "spontandans"!
Ungefär halvvägs in i konserten var det fikapaus. De duktiga syföreningsdamerna hade brett frallor och kokat kaffe så att det räckte till alla! (För övrigt kan man väl kommentera att det sällan varit så mycket liv och rörelse på Landeryds kyrkogård!)
 
Efter pausen höll Berndt en andakt över söndagen som är "Kristi förklarings dag". Temat är "Jesus förhärligad" och här följer några verser ur dagens evangelium:
 
Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom.
När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot
marken och greps av stor skräck. Jesus gick fram och rörde vid
dem och sade: "Stig upp och var inte rädda". (Matt. 17)
 
Kvällens musikgudstjänst hade 196 besökare varav 119 var kvinnor. (Av någon outgrundlig anledning vill Sensus veta könsfördelningen!).
Kollekten inbringade ca 10 500 kr vara ca 4 300 kr kom in i form av betalning för kaffet i pausen!  Denna fina kollekt innebär att vi även i fortsättningen kan ordna sådana här evenemang eftersom hela summan går till församlingens konsertverksamhet!
 
Stort TACK till Landeryds syförening som ordnat kvällen så fint!!
En avslutande bild från parkeringen utanför kyrkan. Jazzcats årliga besök i Landeryd är ett av få tillfällen då det i Landeryd kan bli lite "parkeringskaos"...
 
Jag hörde en äldre gentleman kommentera kvällens musikgudstjänst så här efteråt: " Det här är det absolut bästa jag hört i hela mitt liv, och då ska du veta att jag är 80 år".
 
Det säger en del om vad den här kvällen gav!
 
Och så fick vi gå hem i den lite kyliga sommarkvällen, burna av musikens glädje och orden i en av kvällens psalmer:
 
Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.
Bliv kvar, o Herre, snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du ende trogne tröstare bliv kvar.
 
Som späd jag lades i din kärleks famn
och blev välsignad i ditt dyra namn.
Du mig ej lämnat, fast på villors stig,
jag ofta svek dig. O, bliv kvar hos mig.
(Sv. ps. 189: 1, 5)
 
/Karina
 
I söndags var det sommarmusik i Långaryds kyrka. Det var Apostladagen och temat var "Sänd mig".
 
Innan gudstjänsten såg det ut såhär i församlingshemmet, där var det nämligen utsällning av gamla leksaker och fika som Långaryds Norra syförening serverade.
 
Förutom de gamla leksakerna fanns det även olika träföremål som Bertil Holmén visade upp.
 
Två välanvända leksakshästar.
 
Välbevarade och säkert högt älskade dockor.
 
Eva i Fagerhult, som var en av de kaffeserverande syföreningsdamerna.
 
Men fika är inte allt, själen behöver också sin föda. I sommarkvällen gästades vi av "2 x Stefan" - Stefan Wikrén och Stefan Petzén som bjöd på ett program med piano, gitarr och sång. (Och en fantastisk orgelimprovisation.)
 
Stefan Wikrén spelar med stor känsla.
 
Stefan Petzén som har skrivit mycket av den musik som framfördes.
 
En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde på för att höra Guds ord fick han se två båtar ligga vid stranden; fiskarna hade gått ur för att skölja näten. Han steg i den ena båten, som tillhörde Simon, och bad honom att ro ut ett litet stycke. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. När han hade slutat tala sade han till Simon: ”Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där.” Simon svarade: ”Mästare, vi har hållit på hela natten utan att få något. Men eftersom du säger det skall jag lägga ut näten.” Och de gjorde så och drog ihop en väldig mängd fisk. Näten var nära att brista, och de vinkade åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom, och man fick så mycket fisk i båda båtarna att de höll på att sjunka. Då kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu knän och sade: ”Lämna mig, herre, jag är en syndare.” Ty han och de som var med honom greps av bävan när de såg all fisken de hade fångat – likaså Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som hörde till samma fiskelag som Simon. Men Jesus sade till Simon: ”Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor.” Då rodde de i land, lämnade allt och följde honom. (Lukas 5:1-11)
 
Himmelske Fader,
som genom apostlarna lät evangelium
nå ut över hela världen,
ge oss mod att bryta upp
och följa Herren Jesus Kristus
för att ed tillit och levande hopp
bygga din kyrka.
I Jesu namn.
Amen
Det stora reportaget från Berndts välkomstgudstjänst dröjer ytterligare någon dag. (Det blir ett stort reportage!) Så länge får ni hålla till godo med en liten inblick i Berndts första kyrkoråd. "Hos oss" är kanske bäst att tillägga - Berndt har förstås varit på en massa kyrkoråd, men det här var hans första sammanträde med Långaryds kyrkoråd. Med på sammanträdet var även Ricky och Anna-Karin.
 
Det var även det sista kyrkorådet innan sommaruppehållet, så vår ordförande Karina bjöd på god pastasallad.
 
Att dela en måltid tillsammans är på sätt och vis teambuilding i dess allra enklaste (och trevligaste) form. Man delar något tillsammans, man umgås. Och så är det ju gott också.
 
Här sitter Långaryds kyrkoråd och njuter av maten och samtalet. Men snart var tallrikarna undandukade och själva sammanträdet tog sin början. Många och viktiga frågor diskuterades.
 
Vi talade om vår Vänförsamling i San Salvador och hur vi vill arbeta vidare med det. Bland annat driver vår vänförsamling Hoppets hus dit de allra fattigaste kan komma för att få ett mål mat och möjlighet att tvätta sig. Kan kanske långarydsborna stå för kostnaderna under ett antal månader? Kanske med ett månadsgivarsystem? Ska vi ge ut en almanacka till förmån för vår vänförsamling? Idéerna är många, men vi tar gärna emot fler. I kommittén som arbetar vidare med detta ingår Ola och Helen Skoogh, Katarina Åkesson och Karina Johansson - ta gärna kontakt med dem om du har en idé eller vill hjälpa tilll på något annat sätt!
 
Vi talade om vårt nya bygdeblad Sockenbudet. Bland annat konstaterade vi att nästa gång måste vi ha med kontaktuppgifter till kyrkans avlönade medarbetare.
 
Kyrkorådet bestämde sig också för att gå med i Långaryds fiberförening.
 
Så talade vi länge om olika visioner inför framtiden. Hur får vi fler människor att upptäcka hur fantastiskt det är att fira gudstjänst? Hur gör vi gudstjänsterna ännu fantastiskare? Hur får vi fler att vilja engagera sig, vilja vara del av våra verksamheter? Saknas det verksamheter för män i kyrkan?
 
Två konkreta saker kom vi fram till:
- vi ska ha en visionsdag under hösten.
- efter tre kvällsgudstjänster i höst kommer det bli en kvällsmacka med samtal om söndagens texter och predikan, en möjlighet att få ställa de där frågorna som man inte ställer annars och komma med reflektioner så att vi alla kan komma ett steg längre och växa som kristna.
 
Och så var det förstås en massa flams och skämt också. (Vi har väldigt trevligt på våra kyrkoråd, men vi är nog inte det lättaste kyrkorådet att vara ordförande för. Vi är en smula vilda.)
 
Som när vi skulle flytta några kollekter och Karina frågade Berndt: "Hur har vi det med gudstjänsschemat, Rune?"
 
Eller när någons mobil ringde och lät som ett engelskt jakthorn. Ricky började prata om hur lätt det är att hitta en kvint, för det är precis den där tonskillnaden som i en jaktsignal. Och vi lyssnade, nickade och höll med, vi brukar lita på Ricky när det gäller musik. Alla utom JohanneEli, som ju är musikaliskt bildad, och sa: "Va?!" Och så fick Ricky ge med sig - det var inte en kvint, utan en kvart.
I lördags var KU på sin traditionsenliga resa till Liseberg. I år blev det dock lite annorlunda eftersom vi tog vägen om Gislaved och plockade upp Titti och några av hennes KU:are där.


En bild från bussen på väg till Liseberg.


Titti och Anna-Karin på Liseberg. (Och en KU:are från Gislaved.)


Några av våra KU:are åker Uppswinget på Liseberg.


Några andra av våra KU:are som åker Lisebergsbanan. (Det syns inte så jättebra,
men de finns där.)


Det finns förstås lugnare åkturer också, till exempel Kaninresan. Men tro nu inte att Linn
åker Kaninresan frivilligt - det var en lite småbarnslig KU-ledare som tvunget ville åka och
Linn var snäll och följde med.


KU:are som precis har åkt Uppswinget. (Kan tilläggas att den lite småbarnslige KU-ledaren
faktiskt också åkte Uppswinget, det var nämligen villkoret för att han skulle få sällskap på
Kaninresan. Och så grymt kul det är att åka Uppswinget! I alla fall tredje och fjärde gången
när man inte har lika fullt upp med att vara livrädd..)


Och så åkte vi förstås en massa andra saker också, men då blev det inga bilder. Här
åker vi buss på väg hemåt. Det blir ett väldigt vackert ljus om juninätterna.


Runt 23.30 var vi framme i Unnaryd. Vid kyrkogårdsgrinden väntade en katt på oss.
Och KU:arna åkte hem till sig - trötta, men ganska lyckliga.
Gud, vi tackar dig för att vi bor i ett land
som så länge har varit förskonat från krig.
Vi tackar dig för att vi lever i ett land
med demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet.

Gud, låt alla människor känna sig hemma i vårt land.
Hjälp oss att motverka våra fördomar
och istället se varje människa som den hon är.

Vi ber för vårt land och vårt folk,
för vår konung Carl XVI Gustaf,
för regering och riksdag,
för Långaryd och de som här
beslutar om arbete, skola och miljö.
Hjälp oss alla att ta ansvar för det
vackra land som vi inte ärvt av våra
föräldrar, utan lånar av våra barn
och barnbarn.

Herre, gör oss till redskap för din frid!
Låt oss bringa kärlek, där hat råder!
Låt oss bringa förlåtelse,
där orätt har begåtts!
Låt oss skapa endräkt, där tvedräkt råder!
Låt oss bringa tro, där tvivel råder!
Låt oss bringa sanning, där villfarelse råder!
Låt oss bringa hopp, där misströstan råder!
Låt oss bringa ljus, där mörker råder!
Låt oss bringa glädje, där sorg och
bedrövelse härskar!
Amen.

På den Heliga Trefaldighetsdag (3/6) firade Rune sin sista gudstjänst som ordinarie kyrkoherde i Långaryds församling. Om två veckor får vi ju välkomna Berndt Olsson som ny tillförordnad kyrkoherde i vårt pastorat. Detta innebär inte att vi avtackar Rune, vi hoppas att han vill fortsätta rycka in vid behov, men han slipper nu ifrån "kyrkoherdeansvaret" för oss.

(Rune med blomman han fick som ett litet tack från oss!)

Under de senaste åren har vi vid ett par tillfällen stått utan kyrkoherde i vårt pastorat och båda gångerna har Rune med glädje och stor värme ryckt in och axlat ansvaret. Vi har inte behövt oroa oss, Rune har varit en trygg klippa att luta sig mot! För detta är vi i Långaryd mycket tacksamma!

Rune är en mycket god och varm herde som med en ständig glimt i ögat tagit sig an de uppgifter som lagts på honom i kyrkoherderollen.

Jesus sa: "Saliga äro de ödmjuka ty de skola ärva jorden".
Det gör Rune till en mycket, mycket rik man! Gud välsigne din fortsatta gärning och vandring Rune!


Två av Långaryds "kyrkoherdar emeritus" på samma bild. Vi är glada över dem båda och hoppas att de vill fortsätta finnas i vår församling!! (Det framkommer inte på just denna bild men Bo Gunnar är på tok för långhårig i nacken, klippning anbefalles!!!)

Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe i församlingshemmet! Ett särskilt tack till Aino som ordnat detta!

Kyrkkaffets två hedersgäster var förstås Kerstin och Rune Bolmblad!

Giv oss ditt milda, ditt ödmjuka sinne.
Hjälp att vår sköld vi i ditt saktmod finner,
att till din likhet närmare vi hinner,
Jesus, vår Herre.

För oss den väg som fram i stillhet drager,
giv oss den kärlek som allt mer tilltager,
allt tror och hoppas, lider och fördrager,
Jesus, vår Herre.
(Sv. ps. 93: 3-4)

/Karina

På Pingstdagen (27/5) var det traditionsenligt en musikgudstjänst som avrundning på körterminen!

Kören var förstärkt med en duktig stråkensemble.

Helen Skoogh höll en kort aftonbön och Petter Bäckman läste episteltexten!

Pingstdagens läsning är en utmaning för varje kyrkvärd. Om du undrar varför så slå upp Apostlagärningarna 2:1-11 så förstår du! Petter klarade dock provet med glans!

Sedan klev den där kyrkorådsordföranden fram och började tala om "eldsjälar"... (Fördelen med att vara bloggreporter är att man själv slipper vara med på bild men här var Petter snabb att rycka åt sig kameran!)

Men Petter fick snart lämna kameran vidare till Bodil Rumpunen eftersom det visade sig att det var Petter och Helen som var de där eldsjälarna det talades om! De fick ta emot var sitt presentkort på en retreat som ett litet TACK för allt deras arbete med våra barn och ungdomar!

Att vara en eldsjäl, att brinna för något gott, det måste bero på att den Helige Anden är där och lägger ved på brasan.


Vår Ricky fick blommor från kören som tack för terminen! Han fick också en blomma från församlingen för allt det där "extra" han gör. Till exempel tar sig tid, diskar och pysslar med tisdagsklubben!

Och Anna Roos passade på att göra reklam för det nya "Sockenbudet". Allmän lokal information och vårt församlingsblad i ett gemensamt häfte. Missa det inte!

Efter gudstjänsten bjöd kyrkokören alla på korv på kyrkbacken!

Helen och Ola har fullt upp med att dela ut korv åt alla!

/Karina

Den 25/5 var det dags för "Stor och liten" att åka på vårutflykt i det härliga vädret! Man gjorde ett bondgårdsbesök hos Ingrid och Kenneth Haraldsson i Ekenäs utanför Broaryd!
Ingrid visade runt bland djuren!

När barnen tittat färdigt på kossor och andra djur där de gosiga lammen och kattungarna blev favoriter, dukades det fram fika på altanen!

Både stor och liten var med!

Flera av barnen passade även på att prova utedasset...!

Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej påhimlafästet, fågeln ej i kända nästet.
(L. Sandell)

/Anna-Karin (Genom Karina)

Förra onsdagen (23/5)var de boende på Höstro bjudna till kyrkan. Vår diakon Anna-Karin hade ett litet program om Lina Sandell och man sjöng hennes kända psalmer. Sedan firades mässa och efter gudstjänsten var det dags för kaffe!

Diakonigruppen hade bakat tårta som dukades upp längst ner i kyrkan. Det soM blev över fraktades till Höstro så att även de som inte orkat ta sig till kyrkan fick smaka!

Flera av pensionärerna gick till och från Höstro i det vackra försommarvädret!


Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.
(L. Sandell)

/Anna-Karin (genom Karina)

Eftersom dessa försommarkvällar inneburit andra aktiviteter än att uppdatera bloggen kommer här några försenade bilder från söndagens (20/5) högmässa i Långaryds kyrka!

Vi hade fint besök av vår alldeles egen sångerska Therese Carlsson som sjöng vackert för oss!

Gudstjänsten leddes av Bo Gunnar som här är i samspråk med Polly och Jens efter fullgjord tjänstgöring!

Och vår alltid lika välklädde Petter var, tillsammans med Ylva, kyrkvärd denna söndag!

En liten, liten församling med fantastiska människor! Det är vad Långaryd är!!

Gud, som är sanningens Ande,
låt din nåd vila över oss
och led oss djupare in i livet med dig.
Vi ber om lyhördhet och frimodighet.
I Jesu namn.
Amen.

/Karina

Med anledning av Prinsessan Estelles dop kommer här två böner som man kan be om man vill.

               Gud, vi ber för prinsessan Estelle.
               Låt henne få en trygg uppväxt
               och dag för dag mogna för sin uppgift
               att representera Sverige.

               Och så ber vi att hon genom allt
               får känna att du är nära och bär henne.
               Vi ber att hon, och alla döpta,
               får höra din röst som oavbrutet säger:
              "Du är sedd och älskad, varje dag i livet."
                               Amen.

   
    Prinsessan Estelle (foto: Kungahuset.se)

               Gud, du som är kärlekens källa
               och livet i vårt eget liv
               tack för våra barn.
               Vara människa
               och leva i denna värld är inte lätt.
               Bevara dem för det alltför svåra.
               Tack för ditt ljus i deras hjärtan
               och din närvaro i livets alla skeden.
               Må de få erfara kärlek
               och ge kärlek vidare.
               Må de glädjas över att finnas till
               och steg för steg finna sin väg.
               Din välsignelse över dem
               och över oss alla!
                      Amen.
               (Margareta Melin)

    
     Långaryds kyrkas dopskål från 1702. (Den står i själva dopfunten vid dopen.)

               Var inte rädd, jag är med dig.
               Ängslas inte, jag är din Gud.
               Jag ger dig styrka och hjälper dig,
               stöder och räddar dig med min hand.
                                 (Jesaja 41:10)
Här kommer ett litet reportage från konfirmationen i Unnaryd på Bönsöndagen den 13 maj. (Det tar tydligen lite tid för nyheter att färdas från Unnaryd till Långaryd...)


Redan på fredagkvällen var det dags för fotografering. Då är det bra att ha en mamma
eller en storasyster med sig, så att kåpan sitter rätt och håret faller fint. Eller så får man
helt enkelt lita på sin konfirmandledares skarpa kyrkvärdsögon.


Så skulle konfirmanderna ställa upp sig. Rune hittade sin plats först.


Så måste kåporna rättas till igen. (Eller ungefär fjortonhundrasjuttiotre gånger
till... Det är inte världens smidigaste plagg.)


Så skulle det tas enskilda bilder och det var många som ville titta i kameran.
Och sen övades det och övades och övades...


På lördagförmiddagen kunde man ta såhär stämningsfulla bilder om man var
på rätt ställe...


... då var nämligen konfirmandernas föräldrar där och pyntade kyrkan inför
konfirmationen.


Blommor i alla fönstren måste man ha när det är konfirmation!


Och såhär fint blev det i koret! Det är imponerande att konfirmandernas föräldrar
lyckades hitta så mycket blommor.


Och plötsligt var det den stora dagen! Konfirmanderna redovisade genom att
berätta om olika delar av den kristna tron.


Till exempel berättade Emmie och Annie om Fadern.


Efter redovisningen följde ett tal till konfirmanderna och det hölls av Petter.
Här följer en del av talet:

Vi som har varit era konfirmandledare, Rune, Anna-Karin, Kristin och jag, vi har varit det för att vi har upptäckt något fantastiskt som vi vill dela med så många som möjligt – vi har upptäckt hur mycket bättre livet blir om man låter Gud ta plats i det, om man säger ”ja” till Gud. Det är precis som Albin sa i redovisningen – Guds Ande är med oss, som en tändsticksask i fickan. Tändstickorna kan sprida värme och ljus, men då måste man använda dem. Ni har Guds Ande med er, men det är upp till er att låta Gud ta plats i era liv, för det är först då ni har någon nytta av det. Och därför har vi skrivit några verser ur det tjugonionde kapitlet i Jeremia bok, som en minnesvers för er. Där står det nämligen:

     Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka.
     Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig
     skall jag lyssna på er. När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat
     söker efter mig skall jag låta er finna mig, säger Herren.
                                                                       (Jer 29:11-14)

Låt inte det här jaet ni alldeles strax ska säga till Gud bli något som hände en gång och som ni lämnade bakom er – sök efter Gud helhjärtat, så kommer ni att finna honom. Och när ni känner Guds närvaro i era liv är det fantastiskt. Missförstå mig inte – ni kommer att möta motgångar i livet, det kommer att vara skitjobbigt ibland. Ni kommer väl ihåg att jag berättade om när jag hade sönder min frälsarkrans utanför Sofiakyrkan – i själens och nattens mörker. Men mitt i det jobbiga kommer ni känna att Gud är med, att det finns ett ljus som lyser i mörkret, en kärlek som bär över djupen.

Så sök helhjärtat efter Gud och ni kommer att finna honom – ni kommer att höra rösten som oavbrutet säger: "Du är älskad och förlåten."


Alldeles nykonfirmerade konfirmander får höra sändningsorden:

Kära vänner.
Ni tillhör Jesus Kristus.
Ni är kallade till den stora uppgiften att göra
hans kärlek och rättfärdighet kända i världen.
Han skall inte överge er.
Han är med er genom Guds ord, nattvarden
och bönen. Gå ut i livet omslutna av Guds frid.

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
Amen.


Konfirmanderna, Anna-Karin och Rune på en rad utanför kyrkan efter konfirmationen.


Samma sak, fast lite mer konstnärligt.

     Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka.
     Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig
     skall jag lyssna på er. När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat
     söker efter mig skall jag låta er finna mig, säger Herren.
                                                             (Jer 29:11-14)

Kristi himmelsfärds morgon mötte oss vacker och fräsch som en nyduschad pensé...

...men tyvärr också ganska kall och fuktig. Det innebar att den planerade gökottan i Träpjas backe fick omdirigeras till Landeryds församlingshem!

Vår Rune predikade över det som Jesus lämnade efter sig på jorden efter sin himmelsfärd, t.ex. kyrkan.

Jag har aldrig tidigare funderat över ordet "kyrka" men vet efter Runes predikan att det kommer från ordet "kyrie" som betyder "Herren". När någon kallar oss kyrkans folk så är det den finaste titel vi någonsin kan få; vi är Herrens folk!

Ungdomskören, där både Regina och Ricky ingår(!) sjöng och spelade fantastiskt vackert för oss, bland annat Leonard Cohens klassiska "Halleluja"!

Ingen friluftsgudstjänst är ju komplett utan den där kaffekorgen man har med sig! Och då spelar det absolut ingen roll om friluftsgudstjänsten firas inomhus!

Liam Burton är rutinerad, både som kyrkfikadeltagare och som fotomodell för vår församlingsblogg! Han ställer snällt upp och ler!

Rune hade lite bråttom eftersom han hade fler uppdrag denna Himmelsfärdsdag. Dock hann han plocka med sig en chokladboll som färdkost!

Kristi himmelsfärdsdag innebär inte på något sätt att vi nu är lämnade vind för våg! Jesus är alltid med oss, i det vi gör och i våra hjärtan! Detta blir ännu tydligare på söndag då temat är "hjälparen kommer" ocn nästa helg då det är pingst med temat "Den helige anden".


Min Jesus, min Herre Gud det finns ingen som du.
Min lovsång jag ger till Dig mer och mer,
förundrad av din kärleks djup.
Du tröstar, du skyddar, styrker den vacklandes steg.
Forma min dag, mitt liv och mitt jag. För alltid vill jag tillbe dig.

Ropa till Gud över hela vår jord, stiger en hyllning, en hymn utan ord.
Berg faller ner, havets vågor bryts när dom hör Herrens namn.
Din kärlek och glädje nu fyller min själ.
Min sång går till Honom som gjort allting väl.
Inget kan mätas med löftet jag har i Dig.
(Sv. Ps. 703)

/Karina
Hej! Jag är en av de ca 50 ungdomarna som åkte med på resan till Italien med Unga Medarbetare I Västbo 27/4-5/5. Så därför tänkte jag gästblogga lite och visa lite bilder på sevärdheterna och annat som vi upplevde.
Vi började åka vid lunchtid och den stora bussen var full med folk. Bron till Danmark och sedan båt till Tyskland för att sedan spendera natten i bussen medans de körde igenom Tyskland och en bit av Österrike. Landskapet var jättevackert och vi stannade på en rastplats för att äta frukost.

Efter ytterliga några timmar på bussen var vi påväg upp till Örnnästet, men det var fortfarande snö på vägen så vi kunde inte åka ända upp. Så istället besökte vi ett museum med dokumentation från andra världskriget och vi gick även ner i en bunker.


Därefter åkte vi till ett stort badhus utanför Salzburg och badade och solade i 30 grader och sol.
Efter natten på ett hotell i Salzburg hade vi en dag av turistande i staden. Vi tittade runt på torgen, gatorna och små affärer.
Bland annat var vi inne i äggaffären, en hel butik full med urblåsta och handmålade ägg!


Vi tittade också i några vackra kyrkor...


...och var utanför Mozarts GeburtsHaus. En del av gänget åkte även upp till en stor borg och fick en guidad tur där.
Vi tittade också på en kyrkogård i Salzburg och märkte att de skiljer sig ganska mycket från kyrkogårdarna här hemma. Här ovan var kyrkogården med både små "rum" med gravar men även vanliga gravstenar. Längst upp syns borgen.

Hela dagen därpå åkte vi buss mot Rom och var framme på kvällen.
Vår första dag i Rom spenderades med att kika runt på gamla delen av Rom, titta på triumfbågar och Roms "skrytbygge" som gjordes till minne av en kejsare.



På eftermiddagen hälsade vi på Lisa-Marija på Heliga Birgitta kolstret och fick fråga henne om klosterlivet och fick en liten rundvandring.

Nästa dag var det dags att besöka Vatikanen och på morgonen köade vi utanför för att komma in till Petersplatsen och se påven.


Vi satt otroligt nära och hade utmärkta platser i solen!

Sedan fick vi gå in i Peterskyrkan. Helt fantastisk kyrka!

Dagen därpå hann vi med väldigt mycket. Vi var nere i Katakomberna och firade mässa där...
 
...och sedan bar det av mot Colosseum...

...Pantheon...


...spanska trappan...

...och Fontana di Trevi. Vilka ställen!

Dagarna gick på tok för fort och den var en underbar resa! Vi åkte buss hem hela nästa dag och stannade i Tyskland på hotell en natt för att sedan åka hela vägen hem dagen därpå.
En resa jag sent kommer glömma!
/Jenny Holmén

Trots Tisdagsklubbens namn hade man valt fredagen den 11/5 till sin utflyktsdag! Föräldrar och barn packade in sig i bussen och for iväg!

Vart skulle då alla dessa glada barn?

Jo, till Öströö fårfarm som ligger mellan Ullared och Falkenberg!

Som namnet antyder ligger gården på en ö och omgivningen är mycket vacker!

Fåraherden Kristian tog emot hela tisdagsklubbsgänget och följde med på det "lammsafari" som utlovats!

Barn och föräldrar fick klättra upp på vagnar och sedan kunde safarin börja!





Väl ute på fälten kom en hel fårflock springande! Rasen på just dessa får heter "gotlandsfår" eller "utegångsfår".

Snart var flocken väl samlad runt sin fåraherde!

Till sin hjälp i arbetet med att hålla reda på fårflocken har Kristian sin medarbetare Hjördis! (vallhund!)

Närbild på Hjördis! (Vi kan avslöja att Helen gärna vill ha Hjördis som hjälpledare i Tisdagsklubben i höst! Hjördis har nämligen en otrolig talang för att hålla reda på, och samla ihop en flock! Bra egenskaper för en Tisdagsklubbsledare!)

Förutom gotlandsfåren så fanns det även ett gäng "Highland cattle" som gärna kom fram och hälsade på i vagnarna! Kristian lugnade oroliga föräldrar med att kossorna vanligtvis inte kliver upp i vagnarna...

De allra minsta "flaskmatade" lammen fanns framme på gården.
 
Det var många som ville försöka klappa dem!

Och de allra, allra minsta lammen fick vara inomhus med sina fårmammor!

Efter allt detta var det så äntligen dags att äta!!!

Hungriga barn, ledare och föräldrar tog plats i den mysiga restaurangen!

Mätta och glada och med många upplevelser i bagaget åkte Tisdagsklubbsgänget hem igen!

Blir du nyfiken på Öströö fårfarm så har de en jättefin hemsida där du kan läsa mer! Adressen är: www.ostroofarfarm.com

Aningen sent kommer här ett litet reportage från kyrkokörens traditionsenliga
1 maj-firande.


Solen sken och flaggan fladdrade (fast den kom inte med på kortet, vår utsände fotograf är nämligen inte så lång..) när kören framförde ett vackert program med vårsånger utanför NTO-lokalen i Landeryd.


Solen sken som sagt.


Rätt som det var fick Ricky något galet i blicken och börjad spana ut över publiken


Och där hittade han diverse gamla körsångare som han medmilt våld släpade
fram. Tydligen ville han ha mer klang i sin kör.


När vårsångerna var slut travade folk in (trots det vackra trädgårdsvädret) för
att njuta av årets körspex.


Kören sjöng några ytterligare sånger.


Och sjöng gjorde även Annie och Elin. 


Sen var det dags för kaffe...

...och lottförsäljning till förmån för kören.


Och så drog spexet igång. I år var det Miljonjakten som gjorde ett nedslag i
Landeryd.


De flesta väskorna innehöll dock reklam. I den första var det en kör-rap.
 

Nästa väska innehöll reklam från Vägverket, som var ute och städade till tonerna
av Det som göms i snö.


AMF gjorde reklam om pensionsålderns fröjder. (Till höger ses Helen Skoogh dansa
med en gammal NTO:are vid namn Karlsson.)


Landeryds skola gjorde reklam för sitt hundraårsfirande. Den vilt plakatviftande
skolpojken(?) läste även en dikt om lärarens viktiga roll i skolan. Barnen på första
raden tyckte att dikten behövde läsas en gång till lite "långsammare och tydligare
och klarare i huv'et"...


Musikskolan hade skickat ut Brasses enmansband för att göra reklam. (Det gick
väl sådär...)


Ett företag som säljer "lagom söt konserverad gröt" var nästa annonsör.


Och till slut: inget körspex utan en nakenchock! Herrarna Lindroth, Dahlström
och Skoogh framförde ett stycke om hur blöjmodet ändrats över tiden.
Under gudstjänsten i Landeryd den 6/5 fick Guds stora familj och Långaryds församling en ny medlem!!

Då döptes nämligen Ann-Sofie och Hans lille Arvid Egon.
Vi ber om Guds rikaste välsignelse över familjen, faddrar och alla andra runt omkring dem!

Gud har en famn, en stor, stor famn,
och där han sluter in
vart barn som döps i Jesu namn.
Han säger Du är min.

Gud har en himmel, stor, ja stor,
med rum för alla dem
som döpts en gång i Jesu namn.
Där har jag nu mitt hem.
(Sv. ps. 381)


Och alla vi som minns den här lille pojkens farmors far är väldigt nöjda med att det nu åter finns en Arvid i Södra Åkershult!!


...och utanför, på kyrkogårdsgången, hade penséerna drabbats av vårkänslor och rymt från de prydliga rabatterna!!

/Karina

Det finns en väg till himmelen,
en väg till Guds Jerusalem,
den vägen är den helga tron
på Jesus Krist, Guds egen son.

Det finns en väg till Herrens bön,
som Jesus själv den strålar skön.
Vad ingen sett, vad ingen hört,
det har Han in i tiden fört.

Och vill du själv den vägen gå,
så är Hans ord att lita på,
men tvivla ej, allenast tro-
det går en bro från tro till ro.

Det finns en väg till himmelen,
en väg till Guds Jerusalem,
den börjar här, den börjar nu,
var än den går, den går till Gud.
(Sv. ps. 303)


På fjärde söndagen i påsktiden med temat "Vägen till livet" fick vi fira en högmässa i Landeryds kyrka!

Vi hade fint besök av en "sångensamble" hämtad ur vår duktiga kyrkokör. Nissarydsinslaget i denna grupp är påtagligt!!


Som alltid när det är en 9.30-gudstjänst ordnar syföreningen kyrkkaffe! Just i dag var det Aino och Inger som fixat de goda kakorna och kaffet!


Två män, som har en plats i allas våra hjärtan, fikar tillsammans!

/Karina

(Bilden på vägen och grinden överst i reportaget är tagen en tidig vårmorgon på Wettershus.)
Den som passerade Nyarpakrysset vid halvtvåtiden idag undrade kanske vad det var för en folksamling vid busshållplatsen. Det var nämligen UMIV:are från Långaryds och Unnaryds församlingar (och deras föräldrar förstås) som stod och väntade på bussen.


Nu skulle de inte bara ta bussen till Halmstad, utan de ska åka hela vägen
till Rom. Därav all packning.


UMIV står för Ung Medarbetare I Västbo och är ett koncept som man arbetat
med i många år i vårt kontrakt. Det går ut på att ungdomar efter konfirmationen
skriver på ett kontrakt där de lovar att hjälpa till med olika saker i sina församlingar
under två år och som "betalning" får de dels fyra utbildningsläger i Kulltorp och
dels en resa till Rom.


Vädret växlade medan vi väntade på bussen, men till slut dök den upp!

Nu önskar vi dem en trevlig resa! Och två UMIV:are har lovat att ta lite bilder, så det kommer nog att dyka upp två gästbloggare här om en dryg vecka!