De två sista måndagskvällarna i varje månad träffas församlingens bibelstudiegrupp i Långaryds församlingshem!

Under ledning av vår mycket kunnige Jens får vi göra en resa genom bibelns böcker! Eftersom vi inte samlats mer än tre gånger än är vi fortfarande i Moseböckerna! Det är intressant att få fräscha upp kunskapen runt alla de berättelser vi hörde som barn i söndagsskolan! Det ger också en förståelse för den eviga konflikten som råder mellan muslimer och judar i Israel.

Ingen riktig samling utan det obligatoriska fikat! Att få dela lite bröd tillsammans stärker vår gemenskap och ger oss kraft att sedan fortsätta våra studier!

Nästa bibelstudietillfälle blir den 21:e och 28:e maj innan gruppen tar lite sommarlov! Välkommen med!

/Karina
Herren är min herde,
ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar,
han låter mig vila vid lugna vatten...

På tredje söndagen i påsktiden fick vi fira gemensam högmässa i Långaryds kyrka. Gudstjänstens officiant var Jens och Kristin spelade. Dagens tema var "Den gode herden".


I denna gudstjänst fick vi göra en tacksägelse för Elin Borg som nu lämnat oss. Vi kommer att minnas Elin för hennes stora engagemang, både i församlingsverksamheten och i bygden i övrigt.

Elin har i Långaryds församling bland annat varit söndagsskollärare, kyrkvärd och medlem i kyrkorådet.

En plats har nu lämnats tom hos oss men någon annanstans har en dörr öppnats och någon säger välkommen hem!

Lise-Lotte fick tända tacksägelseljuset för sin mamma.

De skall gå till den heliga staden,
de skall samlas i himlen en gång.
De skall häpna gå in genom porten
till en okänd värld, till ett annat liv.
De skall sjunga, sjunga, ja sjunga
en ny jublande sång.


De skall möta den levande Herren,
de skall se honom sådan han är
och förvandlas i ljus till hans likhet.
Deras hopp han var,deras liv han är.
De skall sjunga, sjunga, ja sjunga
en ny jublande sång.

(Sv. Ps. 172: 1, 4)

/Karina
"Varför var inte Anna-Karin, Kristin och Petter med på församlingsfrukosten eller
klädinsamlingen?" kanske någon undrar.


Jo, de var på konfirmandläger med Unnaryds tio glada konfirmander!


Lägret var på Strandgården i Vilshärad och när vi kom till havet var det ganska
dimmigt. Men det hindrade förstås inte inlandsungdomarna från att springa iväg
på stranden.


Ska man ta sig över ett brett dike på stranden är det bra att ha en kompis med
stövlar.


Horisont med ruttnande tång i förgrunden.


På kvällen lekte vi lekar, som "Knuten" till exempel.


På lördagen fick vi en riktigt god frukost. Kanske inte så fantastisk som på
församlingsfrukosten i Landeryd...


...men vi hade nog vackrare utsikt än i Landeryd!


Och även konfirmandlägret fick besök av en herde. Rune var nämligen med oss
på lördagen. Lektionen handlade om det där med att vara "kär och galen". Hur
gör man för att få en relation att fungera? Vad är viktiga egenskaper hos den man
älskar? Det är några sakerna som vår herde pratade om när han skulle leda de
unga lammen på rätta vägar.


Efter lunch gick vi på pilgrimsvandring i det fascinerande landskapet bakom
sanddynerna.


Pilgrimsvandringen var uppbyggd kring Frälsarkransen. Vi gick hela varvet runt,
pärla för pärla. Hela livet ryms i Frälsarkransen - den tar sin början vid den gyllene
Gudspärlan. Och strax därefter den lilla Jagpärlan och den stora Doppärlan. Så
vandrar man vidare genom livet tills man till slut står inför den svarta Nattens pärla.
Men döden är inte slutet - det är bara en ynka tystnadspärla innan Uppståndelse-
pärlan följer. Och sedan är man åter vid Gudspärlan.


Landskapet var föränderligt och en stund gick vi längs en liten amazonflod.


Sedan förändrades det igen och vi gick genom en skog av uråldriga och vindpinade
tallar.


Och så var vi ute vid havet igen.


Vi stannade till vid en livboj (frälsarkrans är från början ett annat ord för livboj)
och talade Hemlighetspärlorna.


Och så återsåg vi den lilla amazonfloden, men nu saknade den bro...


... så vi fick ta av oss skorna, kavla upp byxbenen för att vada över. Och före
gick herden.


Senare på lördagen var det tre pojkar som absolut ville bada, så de sprang ut i
havet...


... och sedan sprang de upp igen!


På söndagen åt vi frukost, firade gudstjänst och så städade vi förstås.


I väntan på bussen gick vi till golfbanan som låg en bit bort.

Och sedan åkte vi hem.

På söndagskvällen hade Landeryds kyrka fint besök av elever från Musikskolan i Hylte!

Duktiga musiker framförde ett varierat program på olika instrument! Jenny och Taylor spelade blockflöjt ackompanjerade av Mikael Persson (som för övrigt var musiklärare redan för 35 år sedan då jag spelade gitarr!).


Annie Dahlström spelade piano!


Robin Rumpunen, som vi vid tidigare tillfällen fått höra på orgel, spelade i dag saxofon!


Ricky njöt av att få vara med och spela!


Musiker i olika ålder och storlek kräver en viss flexibilitet i höjden av notställ! Musiklärare Lena Carlberg Nielsen ryckte in och hjälpte till!


Det spännande instrumentet "Marimba" i kombination med saxofon!


Rebecca Bäckman spelade och sjöng för oss!




...och alla är vi skapade av en instrumentbyggare som är skickligare än den berömde fiolbyggaren Stradivarius. Även om vi ibland känner oss värdelösa och misslyckade är vi i hans ögon perfekta instrument som kan användas till den vackraste musik!

MÄSTAREN av Bo Setterlind
Aldrig mer ett ont ord
om trasiga fioler!
En gång hörde jag Mästaren spela
på bara två strängar.
Han stod bland träden
och spelade på sitt älsklingsinstrument,
hymn efter hymn, visa efter visa,
utkristalliserad smärta,
och jag visste:
Den fiolen var jag!

Andra skulle inte ha ansett mig värd
att spela på
men i Hans händer dög jag!

/Karina

Lördagen den 14/ 4 inbjöd vi till årets församlingsfrukost i Landeryds församlingshem!

Helt enligt den nu treåriga traditionen bjöd vi på en Wettershusinspirerad frukost. (Wettershus är en retreatgård belägen mellan Jönköping och Gränna) . Mycket frukt och grönsaker samt det typiska Wettershusbrödet var framdukat.

Frukostdeltagarna plockar till sig från bordet! Till höger i bild (iförd rutig skjorta och brun kavaj) syns förmiddagens föreläsare Britta Hermansson.

Glada frukostdeltagare!

Två herdar.

Till höger vår käre Jens som är en så stor tillgång och som vi är så glada över att ha i vår församling!!
Till vänster vår nye församlingspräst Berndt som tillträder hos oss den 15/6! Efterlängtad och välkommen!!

Vi tackar Gud som sänder oss goda herdar!


När alla var mätta och nöjda var det dags för förmiddagens höjdpunkt, nämligen Britta Hermansson, att ställa sig bakom mikrofonen. Under temat "Yttre tryck - inre vila" förmedlade Britta med stor värme och mycket humor viktiga tankar till oss.

Tankar som vi får bära med oss ut i vardagen och fundera över.

Tack till alla er som kom och ville vara med! Vi är så glada att ni vill offra några timmar av er tid för att kanske istället få en ny insikt.

Ett alldeles speciellt TACK till Inger Andersson och Birgitta Svensson som trots att de köpt biljett fick diska sig ut...

Helen & Karina

Fredagen den 13:e och lördagen den 14:e april var det dags för vår traditionella klädinsamling till förmån för Erikshjälpen!

Denna bild är tagen kl 17.15 då klädinsamlingen pågått en kvart. Redan har många säckar med kläder och andra textilier och skor kommit till församlingshemmet i Långaryd!

Eva kämpar med en tung klädsäck! En fördel med att ingå i klädinsamlingskomitén är att man efteråt med gott samvete kan gå hem och fredagsmysa! Kvällens träningspass är avklarat!

Bosse petar i de sista säckarna i en av korgarna som ska upp på lastbilen. En och annan gul Ullaredspåse finns som synes bland de svarta säckarna!

Hans monterar ihop en av grindarna!

Ett stort och varmt tack till er i kyrkorådets klädinsamlingskomité som år efter år ställer upp och organiserar denna insamling!

Och ett stort och varmt tack till er som lämnar de kläder ni inte längre behöver.

Enligt uppgift så har det en tid rått "klädbrist" på Erikshjälpens depå i Gnosjö. Jag tänker att det med helgens tillskott från Långaryd och Unnaryd nu fyllts på ganska rejält i Erikshjälpens lager!

/Karina

Kristus är uppstånden.
-Ja, han är sannerligen uppstånden!

Redan på kyrktrappan kunde man ana att något hade hänt, något var förändrat...

Borta var det avskalade, det färglösa, det sorgsna.


Allt vad kyrksilver som Långaryds kyrka kan uppbringa var framplockat och uppställt på altaret. I dag är det festens och glädjens stora dag!


Döden kunde inte behålla Jesus i sitt grepp, kärleken segrade!


Kyrkokören var med och sjöng om det glada budskapet! Lägg märke till påskdagsmorgonens ljus som strömmar ner över dem!


En sådan här dag räcker det inte med sång. Det ska vara orgel och flygel och så förstås trumpet!!


Och vår Jens var klädd så som det anstår en dansk präst som får komma med goda nyheter!



Dina händer är fulla av blommor,
vem var det du tänkte att ge dem till?
Mina blommor var tänkta för Kristi grav.
Men han fanns ej där och hans grav är tom.

Dina läppar är fyllda av sånger.
Säg, var kommer glädjens sång ifrån?
Ifrån graven den tomma, där Jesus låg.
Han som lever nu ger oss glädjens ton.

Dina ögon är fyllda av glädje.
Säg, vad har de sett för att få sånt ljus?
De har sett hur vårt liv fick en mening.
Jesus fyller mörkret med ljus och liv.

Jesus, uppstånden är du ibland oss.
Du som lever, lider på jorden nu.
Våra ögon är till för att se dig.
Forma våra händer till tjänst och bön.
(Sv. Ps. 154)


Jesus uppstod för ungefär 2000 år sedan. Varje dag sedan dess har han uppstått på nytt i människors hjärtan.

I ditt och i mitt.

/Karina

Jag frågade Jesus:
-Hur mycket älskar du mig?
Han såg på mig och svarade:
-Så här mycket!

...och så sträckte han ut sina armar på korset och dog för mig.


På långfredagens kväll fick vi vara med på en aftonsång i Landeryds kyrka.


Vi fick uppleva vacker sång och en god predikan. (Den kan man läsa här!)


Det avskalade altaret pryddes av fem röda rosor. Enligt traditionen symboliserar dessa Jesu fem sår.

Jesus är nu död och lagd i klippgraven. Stenen är rullad för ingången. Det enda vi nu kan göra är att vänta.

Vänta i förvissningen om att det finns en kärlek som är starkare än döden.

/Karina

Det är fullbordat.



Du bar ditt kors. Din härlighet,
som alla himlar prisa,
din makt, som icke gränser vet,
du lade av att visa
det intet finns
som icke vinns
av kärleken som lider.
(Sv Ps 140)

O Gud,
du som gav oss nattvarden
som en kärlekens måltid till åminnelse
av din sons offer,
låt oss finna liv och kraft i detta
mysterim,
så att vi rätt förkunnar din sons död
till dess han kommer.
Genom din Son
Jesus Kristus, vår Herre.
Amen.

(kollektbön på skärtorsdagen)


På skärtorsdagskvällen firade vi mässa i Landeryds kyrka. Kyrkokören deltog och sjöng vackert för oss.

Skärtorsdagen är en glädjens dag, den dag då Jesus gav oss nattvardsfirandet. Han gav oss det för att vi skulle minnas att han faktiskt varit här, påtagligt och i mänsklig gestalt. Men också för att hans stora offer gav oss en andra chans. Och missar vi den andra chansen så får vi en ny om och om och om igen. Det nya förbundet.

Eller som man ofta säger när man räcker varandra brödet i frikyrkans nattvardsfirande: "För att du skulle få leva".


Efter glädjens måltid var det så dags att förbereda den svåra Långfredagen. Under läsning av Psalm 22 kläddes altaret av. Blommor, ljus och altarduk, allt skalas bort när vi nu går in i Långfredagens mörker.

På engelska heter Långfredag "Good Friday", den goda fredagen, den dag då Gud gav upp allt för vår skull. Tänk att vi är så älskade.

Sista delen i Psalm 22:

"De skall vittna för nya släktled om
Herren,
förkunna hans rättfärdighet för
ofödda släkten,
ty han grep in".

/Karina

Herre du vandrar försoningens väg, själv både flykting och fredlös.
Smärtornas gata med hetta och damm drev dig din kärlek att gå.
Visa oss vägen, försoningens Herre. Ge oss nu vilja att gå den.
(Sv. Ps. 738:1)

På Palmsöndagen fick vi fira en sinnesrogudstjänst i Landeryds kyrka.

Anna-Karin ledde oss på en vandring runt frälsarkransens pärlband.

Tänk att det mellan dödens pärla (den svarta) och uppståndelsepärlan (den vita ovanför) bara är en stunds tystnad. En tröstande tanke när vi nu går in i stilla/stora veckan.

Anna-Karins berättande varvades med vacker sång av vår otroligt duktiga ungdomskör!

Som så ofta under våra sinnesrogudstjänster fanns det också avsatt en stund för ljuständning.

Det är något väldigt rörande och samtidigt väldigt starkt med människor som köar för att få tända ett ljus.

På det stora Kristusljuset får vi tända våra ljus. Och jag känner tydligt att efteråt är världen något lite bättre. Den är åtminstone något lite ljusare!!

Nu är stilla veckan här och vi får vandra med Jesus den svåra vägen mot korset. Jag tror att det både gläder och tröstar honom att vi faktiskt går med en bit på vägen, i år liksom alla tidigare påskar. Och när vi inte orkar gå med längre får vi sätta oss ner vid vägkanten och vänta på Påskdagens under.

För att du inte tog det gudomliga dig till en krona.
För att du valde smälek och fattigdom, vet vi vem Gud är.

För att du lydde fram till det yttersta - döden på korset,
vet vi vad seger, vet vi vad väldighet, vet vi vad Gud är.

För att du nedsteg hit till de plågade, hit till de dömda.
vet vi att ingen ensamhet finnes mer, vet vi var Gud är.

Därför skall alla sargade, döende, alla de dömda,
säga med alla heliga, saliga: Jesus är Herre.

Därför skall alla världar och varelser, allt som har varit,
är och skall komma, en dag bekänna det: Jesus är Herre.
(Sv. Ps. 38)

/Karina
...hur det gått med Tisdagsklubbens krokusar så jo då...

...de blommar för fullt just nu!

Jesus sa:
Se på ängens liljor (eller för den delen Tisdagsklubbens krokus), hur de växer.
De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt
var klädd som en av dem.
Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon
stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga?
Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad ska vi äta? Vad skall vi dricka? Vad
ska vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter.
Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta.
Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.
(Matt 6:28-33)
Det finns en del grupper som tyvärr inte kommer med på den här bloggen så ofta. En av de grupperna är Soppans vänner som träffas i Landeryds församlingshem en torsdag i månaden för att äta sopplunch tillsammans. I torsdags tog sig dock en av bloggens reportrar dit och gjorde ett litet reportage.


Man börjadee med att sjunga Glädjens Herre.


Och så gick folk och tog för sig av soppan. I torsdags var det minestronesoppa som
stod på menyn. Många ser fram emot sopplunchen eftersom det är roligare att äta
tillsammans än att äta ensam.


Yngst på sopplunchen var Liam Burton.


Efter soppan fick man kladdkaka till efterrätt. Gott!

Glädjens Herre, var en gäst
vid vårt bord idag.
Gör vår måltid till en fest
efter ditt behag.

För de gåvor som du ger
tackar vi dig nu.
Gud, som hör förrän vi ber,
prisad vare du!

Det ser väl kanske inte så gott ut det här...


...och inte det här heller...


Men om man blandar ihop det (och det smälta smöret ovan) så blir det goda våfflor.
(Ja, man måste förstås grädda smeten också.) I fredags tjuvstartade nämligen Kyrkans
Unga Våffeldagen med att baka våfflor i Unnaryds församlingshem.


Rebecca smälter smör.


Petter tyckte i alla fall att det var roligt att baka våfflor.


En del tyckte att det tog för lång tid att vänta på att våfflorna skulle gräddas och
smakade på smeten först. (Linn tyckte att smeten var god, Petter föredrar gräddade
våfflor.) Så fortsatte fredagkvällen men inga fler bilder togs förrän på söndagen:


Då firade vi nämligen Jungfru Marie Bebådelsedag i Långaryds kyrka. Rune ledde
mässan och vi hade sällskap av både Maria, Jesus och alla apostlarna. (Altarringen
fortsätter in i himmelen - i nattvarden får vi gemenskap med varje kristen genom
historien.)


Kyrkokören sjöng och himmelens ljus och änglarnas toner ekade i kyrkan. Det är
trots allt det Jungfru Marie Bebådelsedag handlar om - att himmelriket blir nära
genom att en människa, en ung flicka, går med på att bära Gud till världen.


Sedan var det Livsloppet - med tipsrunda och våffelservering till förmån för
Svenska kyrkans fasteinsamling. Här ser vi fyra tippande landerydsbor.


Längs tipsrundan fanns det även olika stationer för barnen. Den här stationen
"vaktades" av Jenny och Birgitta Holmén.


Stationen gick ut på att hitta saker i granen som inte hörde till naturen.


Tippare på väg över Skattegårds gärden.


Det gäller att läsa frågorna noga. (Men om man inte var så terränggående fanns
frågorna även på startkortet.)


Tippande långarydsbarn (och Linda).


Alfred tar för sig av våfflorna. (Lägg märke till vår sponsor i bakgrunden.)


Fler våffelätare i församlingshemmet.


Lisbeth stod för själva gräddandet av våfflorna.


Och då blir det såhär bra.

Men vad har då våfflor med bebådelsedagen att göra? Jo, jungfru Maria omtalas ibland (mer förr än nu) som "vår fru" (till exempel är Notre Dame i Paris en kyrka helgad till jungfru Maria, och det är alla andra Notre Dame-kyrkor världen över). Så har någon, eller snarare flera, sagt det lite för snabbt och lite för slarvigt. Och av "vår fru-dagen" blev det våffeldagen. Ibland är det bra med felsägningar!

TILLÄGG 2012-04-02: LIVSLOPPET INBRINGADE 2.910 KR, 46 STARTKORT SÅLDES! Varmt tack till våffelbakare, livsloppetvandrare och alla andra som tillsammans gör världen lite bättre!
Den här synen möttes man av utanför Konsum idag (22/3) på eftermiddagen...


Och nej, det var inget Moderatjippo, utan Bo Gunnar stod utanför Konsum och gjorde
allt för att utrota hungern hos dem som har det sämre ställt i världen. Det är nämligen
temat för Svenska kyrkans fastekampanj i år.


Utanför Ica stod Gunnel och Birgitta. Insamlingen är till förmån för Svenska kyrkans
internationella arbete "Hela världen". Eller som det hette förr: Lutherhjälpen.

Missade du chansen att göra världen bättre idag? Lugn! Det finns fler chanser. På fredag
och på lördag kommer det att stå tappra "bösskramlare" nere i Hyltebruk och på söndag
är det Livsloppet i Långaryd. Det är en tipspromenad till förmån för fasteinsamlingen.
Programmet börjar kl 11 med högmässa (kyrkokören är med). Mellan 12 och 14 är det
tipspromenad och våffelservering.

Välkommen att göra världen bättre och ha trevligt under tiden! :)

TILLÄGG 2012-04-02: BÖSSINSAMLINGEN GAV 7.150 KR! Stort tack till alla som hjälpte till med insamlingen och stod ett par timmar med insamlingsbössa! Och förstås ett stort tack till alla som inte bara gick förbi utan stannade till och gav ett bidrag. Ni tillhör alla dem som gör världen lite bättre!!
På självaste midfastosöndagen passade vi på att fira en jättefin familjegudstjänst i Landeryds kyrka!

Ricky började gudstjänsten med att försöka organisera upp hur vår fina, fina barnkör skulle ställa upp sig!


Ibland bara måste man få fnissa lite, särsilt om man hör sin egen röst i mikrofonen...


Vår duktiga Helen hade satt ihop ett litet drama där Landeryds största TV (av märket PSALMSUNG) hade en framträdande roll!


Här sitter en något utklädd diakon och föreställer en mamma... Sonen spelades alldeles lysande av Samuel Kettil!!!


När det var barnsoldater på TV så ville mamman byta kanal men sonen ville hjälpa dem.


...mamman ville hellre se något småtokigt underhållningsprogram. Vem kan inte känna igen sig i hennes reaktion?

Efter den tänkvärda gudstjänsten var det i alla fall dags för det utlovade kyrkfikat!!!

Goda kakor och bullar som tisdagsklubben bakat!


En massa busungar invaderade församlingshemmet...


...fler fikande busungar...


...och ännu fler busungar...


...många busungar var det...


I den här samlingen busungar sitter två av Landeryds TV-kändisar!


Efter fikat var det dags för brödförsäljning! Katarina fick mycket och god hjälp av barnen i Tisdagsklubben! Många goda kakor och en del bröd såldes! Genom att köpa av dem fick vi något gott samtidigt som vi gjorde något gott!! Hela behållningen, 2 681 kronor går till vår vänförsamling i San Salvador!


Helen passade på att tacka sina duktiga hjälpledare i Tisdagsklubben!!


Men utan vår Helen hade det inte funnits någon Tisdagsklubb alls...

Dagens episteltext stämmer väl in på Helen, tisdagsklubben, dagens gudstjänst och hela vår fantastiska församling!

Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid
får vad ni själva behöver och själva kan ge i överflöd
till varje gott ändamål. Det står ju skrivet: Han strör ut,
han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet. Han
som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde
och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning.
2 Kor. 9:8-10

/Karina
Tisdagen (när annars??!!) den 13/3 förberedde barnen i tisdagsklubben familjegudstjänsten med efterföljande kyrkfika och brödförsäljning som går av stapeln på söndag kl 15.00!!

Helen undrade om några barn var intresserade av att spela drama på söndag! Det var det många som var, kom till kyrkan på söndag och se vad det blev!!

Sedan skulle det ju övas lite sånger och då rockade både Ricky och Malin loss!

Rörelsesånger är svåra att fånga på en stillbild... Men som sagt, kom till kyrkan på söndag så får du se detta live!

...och så skulle det då bakas! Det ska ju både vara kyrkfika och brödförsäljning på söndag så det kommer att gå åt en del! Men först ska receptet läsas. Här ska det bli kolakakor!

Och här laddas det för chokladbollar!!

Helen måttar margarin till de berömda "Nissekakorna"!

Bästa redskapet = händerna!

Glad bagare!

Det gäller att förbereda sig genom att mjöla bordet!

Och en massa bakformar ska pillas isär!

Snart är degen färdig att formas till Hallongrottor!

Det gäller att få rätt mängd av de olika ingredienserna!

Sirap har en alldeles speciell konsistens men det behövs för att få till en kolakaka!

Ricky fick rycka ut med dammsugaren efter en liten olycka med kakao på golvet... (Vilken tusenkonstnär Ricky ändå är. Han kan alltså både dammsuga och dirigera Händels Messias!)

Det finns de som har hallonsylt i sina hallongrottor, andra har hallonsylt på näsan...

Chokladbollen vi alla drömt om!

Lite småkrabbligt kan det vara att få ner smet i formar...

Kom nu på söndag och fira familjegudstjänst i Landeryd! Gå sedan in på kyrkfikat, ät och köp kakor och bröd! Hela behållningen går till vår vänförsamling i San Salvador! Och blir du sugen på att baka bröd och /eller kakor så gör det och ta med till försäljningen på söndag!!

Vi ses då!

/Karina
Det händer att orden inte riktigt räcker till. Och då tycker jag ändå att jag är ganska bra på det svenska språket. Men hur ska jag kunna beskriva musikgudstjänsten i söndags?

Ett antal gånger har jag sagt till konfirmanderna att Gud är större än vad våra ord kan beskriva. Därför behöver vi olika bilder för att kunna tala om honom. De olika liknelserna i Bibeln växer samman, så att vi kan ana honom som  är större. Som när olika mosaikplattor tillsammans bildar ett större motiv.

Så jag får helt enkelt försöka beskriva olika aspekter av det som hände. Här följer först en stilstudie i Rickys utövande av dirigentkonsten:


Gud sade: "Vi skall göra människor till vår avbild, lika oss" (1 Mos 1:26a)


Människan är gjord till att vara lik Gud, att vara hans medskapare i världen.


När man ser hur Ricky med sina handrörelser och blickar lockar storslagen musik ur strupar och
instrument (eller för den delen när Christians bilder lekande lätt växer fram på blädderblocket),
då blir det som en bild av hur Gud skapar och får den döda materian att leva, vi kan ana hur Guds
skaparkraft rinner över i oss människor. "Not from me - but from heaven - comes all" som Händel
själv sade.


Nästan hela kören. Det började i fastan, i Jesu lidande, så som det förutsades av profeten Jesaja:

Han var föraktad och övergiven av alla,
en plågad man, van vid sjukdom,
en som man vänder sig bort ifrån.
Han var föraktad, utan värde i våra ögon.
Men det var våra sjukdomar han bar,
våra plågor han led,
när vi trodde att han blev straffad,
slagen av Gud, förnedrad.
Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot.
Vi gick alla vilse som får,
var och en tog sin egen väg,
men Herren lät vår skuld drabba honom.
Han fann sig i lidandet,
han öppnade inte sin mun.
Han var som lammet som leds till slakt
eller tackan som är tyst när hon klipps,
han öppnade inte sin mun.
Han blev fängslad och dömd och fördes bort,
men vem ägnade hans öde en tanke?
Han blev utestängd från de levandes land,
straffad för sitt folks brott.
(Jes 53:3-8)


Fantastiska solister fanns det också - vår alldeles egen JohanneEli Funder till exmepel.


Martin Thörnqvist.


Sopransolisten Susanne Flinck från Malmöoperan


Ove Gotting


Utanför kyrkan gick det mot skymning, men musiken gick samtidigt från fastan och lidandets mörker
till påskens och uppståndelsens ljus.


Messias är hebreiska och betyder "den smorde". I de gamla Israel krönte man inte kungar, man smorde
dem med helig olja. Judarna väntade på en mäktig kung som skulle komma och återupprätta deras rike,
de väntade (och väntar alltjämt) på Messias.

Vi kristna menar att Messias redan har kommit och att det skedde när Gud blev människa i form av Jesus.
Det är han som är kungen och härskaren, "den smorde", men Jesus sade "Mitt rike hör inte till denna
världen. Om mitt rike hörde till denna världen hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli
utlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike av annat slag.” (Joh 18:36)

Högre än kören. Högre än de gyllene kungamonogramen. Högre än prästen i predikstolen. Över döden på
korset. Till och med högre än orgelpallen. (Fast vi tycker mycket om Ricky.) Där tronar den uppståndne
Jesus i absidvalvet. Han är högst och hans rike är av ett annat slag.

På grekiska heter Messias "Christós". Eller som vi säger: Kristus


Så var de himmelska tonerna över. De följdes av några ögonblicks hänförd tystnad innan applådernas
åska bröt ut. Vid min sida var flickornas ögon blanka av tårar. Solisterna fick blommor.


Och även Ricky (med flera) förstås.

Här slutar mitt försök att beskriva det obeskrivbara. Jag hade kunnat beskriva det såhär också: Jag är ganska säker på att långraydsborna, som trots allt är ganska bortskämda när det gäller musik, slog nytt rekord i stående ovationer.

Tack!
Petter

Det är många psalmförfattare som hämtat inspiration och skrivit psalmer runt fastetidens tema: Jesu allt uppoffrande kärlek till oss. Några av våra allra vackraste psalmer är de vi sjunger i våra gudstjänster just nu!

Under den kyrkvärdsledda söndagsbönen i Landeryds kyrka på tredje söndagen i fastan sjöng vi psalm 137:

Den kärlek du till världen bar ett evigt kors dig gav.
Din kärleks smärta bar du än ut ur din öppna grav.

Men korset, där ditt liv förbrann i helig offerglöd,
dock vittnar evigt att du vann oss livet med din död.

Den kärlek du till världen bär en evig tron dig ger.
Envar som själv av kärlek är böjs djupt vid korset ner.

Din kärleks aldrig slutna famn oss evigt drar till sig.
Och namnet över alla namn har korset givit dig.

O du som världens synder bär och kan allt förstå,
giv oss din kärleks eld och lär oss korsets väg att gå.

O du som vann på korsets stam, vinn oss på nytt var dag,
till dess din kärlek, o Guds lamm, blir vår och världens lag.


(krucifix i Landeryds kyrka)

Kyrkorådets ordförande har begärt ett litet reportage från när KU "pimpade" semlor den 24 februari. (Pimpa översätts enklast med att styla något, göra extra pyntat.) Så det är bara att lyda.


Mycket gott kan man lägga i eller på en semla, men ketchup och senap blir inte
bra, så de bar Petter undan.


KU mitt i en mycket kreativ skapandeprocess.


Strössel är snyggt! Men har en tendens att hamna på alla möjliga och omöjliga ställen...
(Eller hur, Elina?)


Jennys rosa prinsessemla. (Sverige hade ju precis fått en liten prinsessa!)


En kreativ skapelse med chokladruta längst upp.


Fler semlor.


Elinas semla påminde mig om en vinterstorm på havet.


En del KU:are kunde inte vänta med att smaka på sina semlor innan bedömningen.


Nelly tänkte till och vände på sin semla och skar ut locket ur det som oftast kallas
botten. Uppfinningsrikt!


Många vackra semlor!


Petters vintriga semla.


En del av kvällens semlor.


Sedan åt vi upp semlorna! Gott! :)