Konfirmation i S:a Unnaryds kyrka 2012
0kommentarer
Redan på fredagkvällen var det dags för fotografering. Då är det bra att ha en mamma
eller en storasyster med sig, så att kåpan sitter rätt och håret faller fint. Eller så får man
helt enkelt lita på sin konfirmandledares skarpa kyrkvärdsögon.
Så skulle konfirmanderna ställa upp sig. Rune hittade sin plats först.
Så måste kåporna rättas till igen. (Eller ungefär fjortonhundrasjuttiotre gånger
till... Det är inte världens smidigaste plagg.)
Så skulle det tas enskilda bilder och det var många som ville titta i kameran.
Och sen övades det och övades och övades...
På lördagförmiddagen kunde man ta såhär stämningsfulla bilder om man var
på rätt ställe...
... då var nämligen konfirmandernas föräldrar där och pyntade kyrkan inför
konfirmationen.
Blommor i alla fönstren måste man ha när det är konfirmation!
Och såhär fint blev det i koret! Det är imponerande att konfirmandernas föräldrar
lyckades hitta så mycket blommor.
Och plötsligt var det den stora dagen! Konfirmanderna redovisade genom att
berätta om olika delar av den kristna tron.
Till exempel berättade Emmie och Annie om Fadern.
Efter redovisningen följde ett tal till konfirmanderna och det hölls av Petter.
Här följer en del av talet:
Vi som har varit era konfirmandledare, Rune, Anna-Karin, Kristin och jag, vi har varit det för att vi har upptäckt något fantastiskt som vi vill dela med så många som möjligt – vi har upptäckt hur mycket bättre livet blir om man låter Gud ta plats i det, om man säger ”ja” till Gud. Det är precis som Albin sa i redovisningen – Guds Ande är med oss, som en tändsticksask i fickan. Tändstickorna kan sprida värme och ljus, men då måste man använda dem. Ni har Guds Ande med er, men det är upp till er att låta Gud ta plats i era liv, för det är först då ni har någon nytta av det. Och därför har vi skrivit några verser ur det tjugonionde kapitlet i Jeremia bok, som en minnesvers för er. Där står det nämligen:
Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka.
Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig
skall jag lyssna på er. När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat
söker efter mig skall jag låta er finna mig, säger Herren.
(Jer 29:11-14)
Låt inte det här jaet ni alldeles strax ska säga till Gud bli något som hände en gång och som ni lämnade bakom er – sök efter Gud helhjärtat, så kommer ni att finna honom. Och när ni känner Guds närvaro i era liv är det fantastiskt. Missförstå mig inte – ni kommer att möta motgångar i livet, det kommer att vara skitjobbigt ibland. Ni kommer väl ihåg att jag berättade om när jag hade sönder min frälsarkrans utanför Sofiakyrkan – i själens och nattens mörker. Men mitt i det jobbiga kommer ni känna att Gud är med, att det finns ett ljus som lyser i mörkret, en kärlek som bär över djupen.
Så sök helhjärtat efter Gud och ni kommer att finna honom – ni kommer att höra rösten som oavbrutet säger: "Du är älskad och förlåten."
Alldeles nykonfirmerade konfirmander får höra sändningsorden:
Kära vänner.
Ni tillhör Jesus Kristus.
Ni är kallade till den stora uppgiften att göra
hans kärlek och rättfärdighet kända i världen.
Han skall inte överge er.
Han är med er genom Guds ord, nattvarden
och bönen. Gå ut i livet omslutna av Guds frid.
I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
Amen.
Konfirmanderna, Anna-Karin och Rune på en rad utanför kyrkan efter konfirmationen.
Samma sak, fast lite mer konstnärligt.
Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka.
Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig
skall jag lyssna på er. När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat
söker efter mig skall jag låta er finna mig, säger Herren.
(Jer 29:11-14)
Kommentera