Så var det äntligen dags för missionsauktion i Långaryds församlingshem och trots att datumet för denna tillställning har varierat så var det många som kom och det var nästan helt fullt vid borden. Efter en kort inledande andakt där jag läste ur Matteus 25 om att "Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta har ni gjort mot mig." blev det ett fantastiskt sångprogram där vår "gamla" kantor Rebecka sjöng för oss kompad av vår nuvarande kantor Regina. Det var ett härligt återseende och det gjorde gott att få höra Rebeckas suveräna stämma igen.
Här ser ni en del av de vinster som ett antal lyckliga vinnare vann på det stora listlotteriet(jag var tyvärr inte en av dem).
Rebecka och Regina tackades med vackra blommor av Katarina, som tillsammans med övriga medlemmar i Norra och Nissaryds syföreningar höll i trådarna denna dag. Det syns inte på bilden men vi kan nu avslöja att Rebecka, som Katarina skojade, verkar ha det bra i Gnosjö, för hon har blivit så rund om magen. Ja det är sant, Rebecka och hennes fästman väntar en liten kantor som är beräknad till senare delen av februari! Så roligt och spännande!
Så fick vi gott fika också så klart, förstår om det vattnas i munnen på er och ja, det var delikat!
Som traditionen bjuder var Ola ropare, en uppgift han utförde med den äran! Här poserar han i ett vackert förkläde som jag tror han ropade in själv! Ulla håller i en ljusbricka där i bakgrunden, och den blev ett av mina fynd. Det var en trevlig auktion som förgyllde en annars rätt grå novemberlördag och tillsammans samlade vi in 38200 kronor som oavkortat går direkt till människor i Sverige och i hela världen som behöver dem bättre än vi. Vilken insats vi har gjort tillsammans, och som Ola framhöll är ni i syföreningarna och ni som bidragit med gåvor riktiga hjältar! Tack alla för att ni kom och möjliggjorde detta fantastiska resultat!
Sist vill jag sända med en härlig bild på Bertil och hans nya kompis Emil, som kröp upp hos Bertil trots att de inte träffats förr. Tala om tillit och vänskap över generationsgränserna! En hoppfull och fin bild att sluta en lyckad eftermiddag med. Mia
 
Nu är vi mitt i husförhörsssäsongen och i går, måndag, var det dags för Landeryds och Linnås rotar att samlas till detta nästan kulturhistoriska "förhör"!
Egentligen ska man vara hemma hos någon som bor i den aktuella roten men eftersom församlingshemmet ligger i Landeryds rote gör vi det lite lätt för oss och är där!
Vi fick alla skriva upp oss i husförhörslängden. Så gick det ju till redan på Emil i Lönnebergas tid!
Och självklart hade vi lite kalas också. Det hade man ju också redan på Emils tid. (Dock var det ingen som blandade ihop alla skorna och sedan fick sitta i någon Snickarbod... Det berodde kanske på att alla, för säkerhets skull, behöll skorna på?!)
 
Årets tema för husförhören är "bönen" och vi fick ett fint samtal runt vad bön är och vad man kan be om.
 
/Karina
 
Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer. 
Lyckan kommer,
lyckan går,
du förbliver,
Fader vår.
Amen
 
 
 
På söndagskvällen samlades vi till temagudstjänst i Långaryds kyrka.
Gudstjänsten kretsade runt Lina Sandell och vi fick sjunga de allra mest älskade psalmerna!
Mia berättade om Lina Sandells liv och hennes stora författarskap. Vi fick lära oss mycket nytt. Jag trodde exempelvis at Lina Sandell dog mycket ung men hon levde tills hon var 71 år då hennes svaga hälsa ändade hennes liv.
Vi fick också i denna gudstjänst inviga vårt nya kappel, Stillhetens kapell, som är beläget i gamla sakristian bakom altaret. Vi uppmärksammade och tackade Bertil Holmén som gjort det mycket vackra altaret i kapellet!
Så här vackert är det!
Och den vackra gamla kormattan har äntligen fått en plats som gör den rättvisa!
(Jag tycker att mönstret ser ut som glada "rymdmonster", lite festligt!)
Bertil berättade lite om hur han tänkt och vad som inspirerat honom då han designade altaret.
Långaryds församling riktar ett stort och varmt tack till Bertil Holmén som hjälpt oss ordna en plats för stillhet och andakt. Bertil har även skänkt altartavlan, en bild av Madonnan och barnet som han själv gjort ramen till!
På vägen ut ur kyrkan kunde vi stanna till en liten stund inför denna stol som Jens (i prästgården) lånat ut. Jens köpte in den på auktion år 2010 och fick då veta att Lina Sandell en gång suttit i den!
Här är beviset på det, ett brev från förre ägaren! JAg tror du kan läsa det mesta trots lite blänk.
Jag tror det är sånt här som Knut Knutsson i Antikrundan brukar kalla för "proviniens" och som höjer intresset för, och värdet på ett föremål!
 
Det blev en fin gudstjänst med fina psalmer och tacksamhet över goda krafter i vår församling.
 
/Karina
 
 
Redan tidigt på lördagsmorgonen var förberedelserna i full gång i Landeryds församlingshems kök! I år hade vi, förutom Inger som troget ställer upp varje gång, även hjälp av diverse präster, diakoner och prästfruar!
Bakom det här fantastiska blomsterarrangemanget gömmer sig Majvor som gjorde en stor insats i samband med dukningen på fredagseftermiddagen!
Och så började alla våra frukostgäster droppa in!
Det var den här frukostbuffén som väntade dem!
När klockan var halv tio hade samtliga 80 (!) gäster kommit och det var dags att ta för sig av maten!
En stunds fin samvaro en lite småruggig lördagsförmiddag i slutet av oktober.
Vi får förstås inte glömma själva anledningen till att alla dessa människor samlats i Landeryd denna lördag, nämligen Göran Skytte.
Här får han lite hjälp med mikrofonen av Helen och Mia.
Göran berättade om sitt liv. Under 80- och 90-talet var han en hyllad TV-journalist med egen talkshow. Under denna period kom han till tro och hans liv kom allt mer att handla om att skriva böcker och tala om sin tro i olika sammanhang.
 
För ett par år sedan drabbades Göran av stroke och han berättade om vägen vidare efter detta. När han var som sjukast bad han: "Herre, jag lägger mitt liv i dina händer" och den bönen har burit sedan dess. Det blev en intressant förmiddag med en mycket spännande och intressant man som inte låter en sviktande hälsa hindra honom från att berätta om det viktigaste som hänt honom, nämligen insikten om Gud.
 
Förmiddagen inbringade 9 360 kr. Dessa pengar kommer att gå till det pågående kyrkbygget i vår vänförsamling i El Salvador! Ett stort och varmt Tack till alla som kom och på något sätt bidrog till detta!!
 
/Helen & Karina
Kl 12.00 i torsdags ringlade sig matkön lång i Landeryds församlingshem!
Det var inte så konstigt eftersom det är allmänt känt hur goda sopporna brukar vara. Denna gång var inget undantag, kycklingsoppan var fantastisk!
Ett av Landeryds populäraste matställen faktiskt!
Till efterrätt fick vi goda bakelser!
 
Tack till diakonigruppen som lägger så mycket tid, kraft och omsorg på dessa soppluncher!
 
/Karina
Lite längre ner i bloggflödet berättar Mia om Tisdagsklubben och innegruppens pyssel som gick ut på att tillverka ett spöke! Eftersom jag var på ett kort besök i församlingshemmet och dessutom hade kameran med så tog jag lite bilder på de kreativa pysslarna:
Det hela gick alltså ut på att med hjälp av en blompinne, en flirtkula, ståltråd och gipsbindlar bygga sig ett spöke.
Starke Viktors uppgift var att klippa av armarna i lagom längd...
Bra med lite hållhjälp!
Och lite klistringshjälp! De där limpistolerna är allt fasligt varma...
Och så gipsbindlarna som skulle blötas och draperas på "spökskeletten".
Hade jag inte vetat att min kamera ibland spelar mig lite spratt så hade jag börjat undra om jag rent av fångat ett riktigt spöke på bild, vandrades där bakom Amy!
Tyvärr kunde jag inte stanna tills spökena var klara men jag kan tänka mig att de blev skräckinjagande!
Där ute i köket förberedde Kerstin och Vivan fika till syföreningens möte lite senare på kvällen.
 
Det är fint att ha ett församlingshem som sjuder av aktivitet!
 
/Karina
Idag har vi haft Tisdagsklubbsdag, vilket betyder att först hämtar jag juniorerna kl 14:10 på skolan och sen håller vi på till kl 16, då det blir Ungdomskör med Regina. Medan hon sjunger hämtar Jocke eller jag barnen från fritis, så att alla är på plats till kl 17 då barnkören börjar och kl 17:30 börjar själva tisdagsklubben.
Idag fick juniorerna bekanta sig med kyrkogården där Aino(tack så mycket!) berättade och visade oss olika gravstenar, från de äldsta till  de senaste och så minneslunden förstås. Sen blev det godisleken inne!
På tisdagsklubben gick några ut i skogen med Jocke och Helen för att bl.a. dika lite, så att de kan ha barnbåtsrace nästa gång. Innegruppen tillverkade spöken i gips gaze, lagom inför halloween.( Kolla noga i bakgrunden på foton så har några spöken kommit med!) När utegruppen kommit tillbaka bjöd dagens födelsedagsbarn Samuel(7 år!!!) alla på fotbollstårta och efter sång och hurrande och ätande avslutade vi med en liten andakt där vi talade om alla helgon och hur gravarna snart kommer smyckas för att vi vill minnas de kära som gått före. Jag berättade även berättelsen om tvillingarna som i sin mammas mage funderar på hur livet efter födelsen ska bli, och förklarade sen att lika lite som vi känner till livet efter födelsen när vi är i magens trygghet, lika lite vet vi om livet efter detta förrän vi är där, men vi kan vara beredda på något stort och fantastiskt, nämligen att få träffa Gud Fader själv! Mia
Karina bad mig att lägga upp lite fler bilder från pastoratsmässan och här kommer de!


Så här ser det ut när en hel massa körsångare organiserar sig för att gå in i procession. Kan ni ana processionskrucifixet framme i ljuset?

Bo ledde oss genom inledningsorden och syndabekännelsen.

Evangelieprocessionen med Anneli, Mia, Anna-Karin och Ylva. Någon kanske undrar varför man över huvud taget har en evangelieprocessioner. Svaret är att det symboliserar hur vi bär ut det glada budskapet om Jesus (evangeliet) till alla människor. Högtidligt och fint, men kanske inte något man behöver göra i varje gudstjänst.


Vi var välsignade med fint höstljus som blänkte in genom kyrkfönstrena. Riktigt vackert! Så här kommer en till bild på våra diakoner som ber förbön, bara för det fina ljusets skull.

Och så fick vi fira mässa! Josefin celebrerade och sedan kunde vi välja att ta emot nattvarden vid tre olika stationer. Här ser vi den som fanns i mittgången.

fred och kärlek!

Petter

pastoratsmässan,
Hyltebruks pastorat har under hela veckan haft besök av kontraktsprost Magnus Hullfors som genomfört en så kallad "Prostvisitation".
Magnus har hunnit besöka alla kyrkor och andra byggnader som ägs av vårt pastorat och enligt honom själv så finns det inte en dörr som inte öppnats eller ett skåp som det inte kikats in i! Anställda och förtroensevalda har också samtalat med prosten och vår dokumentation har granskats.
Man kan nog likna en prostvisitation vid en ganska grundlig revision där både förbättringsmöjligheter och glädjeområden lyfts fram!
Och alltsammans avslutades med en pastoratsmässa i Långaryds kyrka på söndagsförmiddagen!
Eftersom jag var lite inblandad i det hela som kyrkvärd fick jag sitta i Långaryds kyrkvärdsbänk och där är det inte optimalt att fotografera... Men Petter som denna söndag inte var kyrkvärd utan istället körsångare lovade att ta några bilder. De kanske dyker upp här så smäningom!
Innan gudstjänsten började hann jag i alla fall föreviga den stora härliga pastoratskören! Här ser du halva styrkan...
...och här den andra halvan.
(Kyrkvärdsbänken är alltså placerad bakom dessa körsångare så under gudstjänsten såg jag mest ryggar...)
Och i den här vinkeln såg jag Magnus Hullfors när han predikade!
Våra diakoner Pär och Anna-Karin ber förbön tillsammans med Marie Nilsson, diakon och kontraktssamordnare från Värnamo.
(Under bland annat förbönen satt kören i bänkarna och då blev det lite enklare att vara fotograf!)
Vi firade förstås mässa tillsammans!
Det blev en jättefin gudstjänst med många inblandade och härlig körsång och mycket "tryck" i psalmerna!
Varmt tack till alla som kom och var med!
 
Innan gudstjänsten avslutades läste kontraktsprosten upp ett litet sammandrag av det protokoll som han skrivit under veckan och som nu kommer att överlämnas till biskopen.
 
Efteråt kunde man få äta lunch tillsammans i församlingshemmet!
Så här trevligt var det!
Här ser vi kökets hjältar Kia och Pia!
Varmt Tack för god mat och omsorg!
 
/Karina
 
 Med Gud och hans vänskap, 
hans Ande och ord, 
samt bröders gemenskap 
och nådenes bord, 
de osedda dagar 
vi möter med tröst, 
//: oss följer ju Herden :// 
den trofaste Herden, 
vi känner hans röst. 

(Sv. Ps 59)
 
 
 
På Tacksägelsedagen firade vi Söndagsmässa med dop i Långaryds kyrka. Församlingens pensionärer var dessutom speciellt inbjudna till "seniordag"!
Traditionsenligt hade syföreningarna i Långaryd smyckat kyrkan vackert!
Gudstjänsten inleddes alltså med dop av lille Love Bäckman, Långaryd.
Ett stort ögonblick.
En liten pojke, ett litet Guds barn.
Man får nästan en känsla av att Love hör Gud hälsa honom välkommen i sin stora familj.
Eller är det kanske änglarna som sjunger i sin glädje som Love lyssnar till?
Vår alldeles egen ängel Rebecca Bäckman, som både är moster och fadder till lille Love, sjöng i alla fall mycket vackert för honom (och lite för oss!)!
JohanneEli Funder och Eva Bengtsson sjöng också vackert!
Så kan det bli när det är Tacksägelsedag med stora vackra utsmyckningar!
(Den här bilden fnissade jag högt åt när jag laddade upp den i datorn...)
Det är alltså Anna-Karin och Mia som gömmer sig där bakom!
 
Efter gudstjänsten fick de av våra församlingsbor som uppnått pensionsåldern gå över till församlingshemmet där det bjöds på middag! (Enda sättet för yngre att få snika sig med var att lova ta hand om disken...)
Duktiga Cissi (Cecilias skafferi) lägger här sista handen vid såsen innan gästerna kommer!
Pannbiff med gräddsås, inlagd gurka och rårörda lingon stod på menyn. Efteråt blev det tårta och kaffe!
Församligshemmet fylldes av ett 70-tal hungriga gäster!
Här är några till!
 
Tack till alla som på något sätt hjälpte till denna dag.
Särskilt vill vi minnas Gerda Svensson som med sin minnesfond gör detta möjligt att genomföra.
 
TACKSÄGELSEDAG
Vad har vi att vara tacksamma för?
Kanske är det så mycket och så vanligt att vi glömmer bort?
Mat på bordet, kläder på kroppen, en säng att sova i, en soffa att slappa i.
Vänner som hör av sig, en väckarklocka som väcker till jobb, en bil som oftast startar.
En Gud som har omsorg, som älskat oss genom döden och ända in i himmelriket.
Vad har vi att vara tacksamma för?
 
Som av en händelse var detta dagens budskap i min nya kalender:
Det är värt ett försök tycker jag!
 
/Karina
Mia efterlyste ju någon som tagit bilder på familjegudstjänsten förra söndagen (4/10). Jag själv var inte hemma så att jag kunde fotografera men Lennart Borg var på plats och nu har han skickat några bilder som vi härmed publicerar! Jag kan förstås inte berätta så mycket om bilderna eftersom jag inte var med men de talar ganska mycket för sig själva!
Håll till godo!
Det var alltså en familjegudstjänst och barnen framförde "Daniel i Lejongropen".
En sträng kung har förstås en ledande roll i detta drama!
Och det här är tydligen "högsta hönset"...
Berättelsen slutar ju i alla fall lyckligt och Daniel får sällskap av änglar där i lejongropen.
(Just dessa lejon ser väldigt snälla ut tycker jag!)
Efter gudstjänst och fika kunde man få prova på att köra fyrhjuling.
Det var många sugna på!
Man kunde också få en vacker ansiktsmålning!
 
Tack till Lennart Borg som delade med sig av dessa bilder!
 
/Karina
 
 
Så var syföreningens härliga skördebasar i Landeryds församlingshem genomförd!
Men vi tar det väl från början?!
Prick klockan 14.00 på lördagseftermiddagen var alla fina varor framplockade och församlingshemmet var fullt av köpsugna människor!
Det hela inleddes med att Aino hälsade alla välkomna och sedan tog eftermiddagens auktionsropare Ola över. Han liknade vår tillställning vid de insamlingsgalor som är så populära på TV nu och denna insamlingsgalas verkliga hjältar är förstås alla de duktiga damerna i Landeryds kyrkliga syförening!
Sedan släpptes alla lösa att handla av alla de varor som dukats upp. Kakor, bröd, sylt, saft, hemstickade strumpor och en massa annat fint!
 
Man skulle nog nästan kunna beskriva det som "organiserat kaos" en liten stund!
Men i dessa trakter har vi ju en viss vana av att trängas i Ullared så det gick bra!
Jag tror att alla som ville fick med sig något fint eller gott hem!
Så här nöjd var Ola med sin vinbärssaft, inläggningsgurka och bröd!
Efter all denna shopping var förstås alla väldigt fikasugna!
Det fanns så att det räckte till alla!
Mia var beredd att fylla på så fort det började sina på faten!
(Rena brödundret faktiskt!)
Efter kaffet blev det auktion på en massa goda pajer. Det fiffiga var att varje paj också var en lott och man kunde vinna en massa fint på sin "pajlott"! Här har Ola mycket god hjälp av sin unge medarbetare Emmy Larsson!!
Eftermiddagens underhållning stod Burseryds pensionärskör för. De framförde ett härligt, blandat program av både äldre och nyare sånger.
 
Innan vi skildes åt var det också dragning i det stora lotteriet. De flitiga syföreningsdamerna har under hösten sålt inte mindre än 2000 lotter!
 
Tack till ALLA som skänkt saker till denna basar.
Tack till alla som kom och köpte och som gjorde eftermiddagen så trevlig!
Och sist men inte minst TACK till Landeryds kyrkliga syförening. Ni är våra hjältar!!! Det ni samlar in och fördelar mellan olika behövande organisationer gör vår jord till en bättre plats att leva på!
 
Behållningen denna eftermiddag blev fantastiska 34 570 kronor!!!!
 
/Karina
 
Tack Gud för fröet som växer
till säd och mognar under solen.
Tack Gud för säden som mals till
mjöl och för det bakade brödet.
Tack Gud för bröd och smör
på vårt bord.
Hjälp oss att dela och
mätta vår jord.
 
Landeryd,
Jag vill tacka alla barnen i våra grupper för ert fina framträdande igår i Landeryds kyrka där vi som familjegudstjänst spelade musikalen "Daniel i lejongropen". Ni var så duktiga och fina, trots att vi bara övat på söndagen innan gudstjänsten! Varmt tack till er som målade lejonen och efteråt ställde upp och målade alla barn som vill och det var många kan jag lova! Tack till er som blåste upp alla dessa ballonger med det fina budskapet "Alltid älskad", tack till er som ryckte in i köket både före , under och efter  fikat och till er som bakat! Tack till er som kom med fyrhjulingar och bidrog till den festivalliknande stämningen! Och tack till alla som kom och deltog! Jag hoppas någon annan lägger ut bilder, för jag hann inte riktigt med att fotografera den här dagen!
Än en gång, stort tack till er alla som bidrog till en sån lyckad familjegudstjänst! Mia
Ja nu drar vi igång med årets husförhör! Temat är Bön och som psalmer har jag valt 210 och 214. Vill man lämna en gåva går den i år till flyktingkatastrofen. Tiden är 18:30, förutom på Höstro där vi träffas kl 14:30. Varmt välkommen att delta och kan du inte den kväll det är i din rote, gå någon annanstans för en stund av gemenskap, fika och samtal! Med vänlig hälsning Mia
Årets värdar och datum: 7/10 Höstro, Diakonigruppen bjuder på fika. 16/10 Långaryd och Nyby-Nyarps rotar hos Anna och Patrik Roos, Nyby. 19/10 Bälshults, Höljeryds, Hokhults och Kärringsnäs rotar hos Mia och Mattias Schulz Wigelsbo, Eseryd. 2/11 Landeryds och Linnås rotar i församlingshemmet med Helen Skoogh och Karina Johansson som värdar. 11/11 Nissaryds rote hos Kjell och Ann-Marie Axelsson, Nissaryd Norregård. 12/11 Fängsjö och Boarps rotar hos Eva och Jan-Erik Larsson, Fagerhult. 16/11 Lindhult, Bohestra och Jansbergs rotar hos Anders Lindquist och Eva Svensson, Lindhult. 23/11 Åkers rote hos Inga och Conny Christensson, Åker.
Det är en spännande berättelse från Gamla testamentet om mod, tro och kamratskap. Söndagen 4/10 framför Tisdagsklubben, Juniorerna, Barnkören och Ungdomskören med ledare musikalen "Daniel i lejongropen" i Landeryds kyrka kl 15:00. Efteråt blir det gott fika, bl.a. kanelbullar, och så kan man köra/åka fyrhjulingar och få sitt ansikte målat! Vi hoppas att många och i alla åldrar vågar komma trots de vilda lejonen hälsar alla barn och ledare!
Karina har varit på turné. Och det har jag också!
 
I söndags förmiddag var jag hos missionsförsamlingen i Sennan och predikade. Och sedan hade jag en "hemmaspelning" i Långaryds kyrka på eftermiddagen. Där fick vi ta del av ett mycket fint musikprogram där konstmusik från medeltid och barock blandades med att församlingen sjöng psalmer med som var musikaliskt besläktade med konstmusiken vi nyss hade lyssnat till. Det var JohanneEli Funder som hade tänkt ut programmet som framfördes av "Valkendorferne" och LIV. I Sockenbudet kan du läsa en artikel som JohanneEli skrev inför musikgudstjänsten.
 
Efter det fortsatte jag min turné till Gunnarps kyrka där vi firade familjegudstjänst. Här följer min predikan som jag hade med mig på turnén. (Predikan utgår från Matteus 6:19-24) Den förföll lite under dagen - i Sennan höll jag hela predikan, i Långaryd valda delar och i Gunnarp pratade jag lite fritt. Håll till godo!
 
”Där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” (Matteus 6:21)
 
Den här söndagens texter handlar om var du har din skatt, det som är viktigast i ditt liv. Om din strävan. Om dina drömmar. Om din längtan.
 
Det är ju så att när Jesus pratar om pengar och förmögenheter är han oftast ganska skeptisk, de ställer liksom till problem. Och det kan vara lite svårt att ta till sig, för rätt använda kan pengar göra stor nytta. ”Kan” och ”rätt använda” är väl nyckelorden. För pengar och rikedom kan också leda oss fel. De kan bli vår längtan och vår strävan. Det som kommer på första plats i våra liv. De kan till och med vara ganska farliga på tredje- eller fjärdeplatsen om de blir det som leder oss. Driver oss. Sporrar oss. Om pengarna blir målet istället för medlet.
 
Och samtidigt kan pengar göra stor nytta. Pengarna kan ge oss möjlighet att våga. Hjälpa oss att genomföra våra drömmar. Pengar kan göra mycket gott, de kan ge frihet. Det vore förmätet att säga att den som knappt har mat för dagen är lyckligare är friare eller har det bättre än oss. ”Den som är satt i skuld är inte fri.” sa Göran Persson och lät nästan som en gammaltestamentlig profet. Och pengarna kan ställa till stor skada. De kan förvrida våra huvuden. Precis som att en kniv kan hjälpa dig att dela med dig till en broder. Och genomborra hans hjärta. Precis som att ord kan trösta, sporra och utmana en medmänniska. Och förgöra henne. Ingenting som vi människor tillverkar är ont i sig, det handlar alltid om hur vi använder det vi har fått. Och det handlar om vem som äger vem. Om du äger pengarna eller pengarna äger dig. ”Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” (Matteus 6:24)
 
Jag vet inte hur det är för er, men jag har alltid tänkt mig Mammon med stor bokstav. Som ett namn på girighetens demon. Som en personifikation av den där själviskheten som bor i oss. Så har Mammon uppfattats under lång tid. Men så läser jag i min bibel och ser att det står med liten bokstav. I fotnoten står det att mammon helt enkelt är det arameiska ordet för rikedom eller förmögenhet.
 
Och då tycker jag på ett sätt att det klarnar. Vi kan inte både tjäna Gud och pengarna. Äger du pengarna eller äger pengarna dig? I någon mening är det så att allt vi äger också äger oss. ”När vi läser böckerna, läser böckerna oss.” som Alf Henriksson formulerade det.
 
Jag är uppvuxen på en gammal släktgård. Jag bor i en by där min släkt har bott sedan 1780-talet. Och det är fantastiskt! För det ger mig en känsla av trygghet, det gör mig till en del av ett större sammanhang. Det är helt klart så att Pappa äger stället. Men samtidigt är den ett ansvar. Vår plikt. Husen behöver hållas i skick. Markerna måste betas. Skogen ska skötas. Och jag vet att jag skulle gå väldigt långt för att se till att den blev kvar i släkten. På ett sätt äger allt vi äger också oss.
 
Det är samma sak med en bil. Det är klart att du äger din bil! Men bilen måste tvättas. Bilen ska servas. Besiktas. Vinterdäcken ska snart på. Och så ska man ju tänka på andrahandsvärdet.
 
Det är fantastiskt att vara omtyckt och uppskattad, men det finns alltid en risk att det blir så viktigt att vara populär att man inte vågar stå upp för sanningen. Det du, i ditt hjärta, vet är det rätta. Det är fantastiskt att vara vacker, säger de som vet. Och samtidigt vet jag unga söta flickor som aktar sig för att grimasera när de skrattar. Som inte vill kisa mot solen. För då kan man ju få fula rynkor. Det är så lätt att det vi har, gåvorna vi har fått att förvalta, tar makten över oss. Vi blir rädda att förlora det vi har och så klamrar vi oss fast alldeles för hårt. Så har medlet plötsligt blivit målet. Och målet helgar medlen. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
 
När man läser en textsnutt ur Bibeln, som vi för det mesta gör när det är gudstjänst, är det klokt att fundera på i vilket sammanhang den finns. När säger Jesus det här? Vad säger han sen?
 
Efter den här texten kommer det som var evangelietext för två veckor sedan, där Jesus säger att vi inte ska göra oss bekymmer: ”Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? … Sök först [Gud]s rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.” (Matteus 6:26, 33–34) Och sedan kommer stycket om att inte döma: ”Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget?” (Matteus 7:3)
 
Och alltihop handlar om perspektiv. Vad du låter bli viktigt i ditt liv. Vad du låter ta tid och energi. Att inte missa det stora i det lilla. Och på sätt och vis om vad det är att vara kristen.
 
För att vara kristen handlar ju inte om att följa vissa regler och att avstå från saker. Och egentligen inte om att ha vissa värderingar. Att vara kristen handlar om vem du vill bygga ditt liv på. Vad som är grundtonen i din melodi. Det handlar om att låta Jesus vara grunden i ditt bygge. Sen kan det förstås leda till att man avstår från en del och tar till sig vissa värderingar, men i första hand handlar det om att Jesus och det han har gjort, den kärlek han har visat oss, vara grunden som vi bygger våra liv på. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
 
Jag vet inte om ni har sett Tro, hopp & kärlek på tv, men det har jag och det är en sak som slår mig. Programmet går ut på att tre präster och en pastor som söker någon att dela livet med, ungefär som Bonde söker fru, och det intressanta är att tjejerna som har sökt till de manliga deltagarna, en präst och en pastor, är levande kristna med en personlig tro. Men männen som har sökt till de kvinnliga prästerna är inte det, inte alla. En är ateist, någon tror på reinkarnation och de har alla möjliga fördomar om vad det är att vara kristen eller religiös. Och det kan man förstås lägga alla möjliga genusteorier på, men det jag är ute efter är att en del av de här männen (och många andra) verkar tro att kristen tro är en liten låda som man kan plocka fram när man känner för det. Som en handarbetskorg. Men att vara kristen handlar om vem man vill bygga sitt liv på, det är så mycket större än regler, värderingar och fromma förhoppningar.
 
Och så handlar det om att samla skatter i himlen. I hjärtat. Att försöka se vad som är viktigast och ta vara på de stunderna. De där stunderna när vi känner att Gud är nära. När vi är med människorna vi älskar. När vi är med om en fantastisk musikupplevelse. En vacker höstdag.
 
Det handlar om att vara vaksam så att ägodelarna plötsligt inte äger dig. Så att medlen inte blir till mål. Att försöka ha lite perspektiv på livet. Om att samla skatter i himlen. I hjärtat. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska du få allt det andra också. Ty där din skatt är, där kommer ditt hjärta att vara.
 
Amen.
 
Fred och kärlek!
Petter
 
PS Vill någon läsa ännu fler predikningar hittar du min predikan från förrförra söndagen här!
Guds rike, Kallelse, Klarsyn, Petter Bäckman, Predikan, skatter,
I söndags var jag på en, visserligen väldigt liten men ändå, turné till Hyltebruks kyrka!
 
Där hade nämligen Sylvia Sjöö och jag ansvaret för gudstjänsten kl 10.00!
Till otroligt stor hjälp och glädje i gudstjänsten var den duktiga gospelkören "Glory Gospel" under ledning av Susanne Hirell med!
Så här fin blev Sylvia när hon fick på sig ett röklin!
 
Vi hade delat upp arbetet på så sätt att Sylvia skötte altartjänsten och jag predikade.
 
Dagens tema var "Rik inför Gud" och om du skulle ha lust att läsa min predikan så kommer den här:
 

EVANGELIETEXT: MATTEUS 6: 19-24

Dagens text är hämtad ur det som kommit att kallas Jesu bergspredikan och det är det längsta av Jesu tal. Det innehåller mycket undervisning som fortfarande, 2000 år senare är aktuell och viktig. Bergspredikan handlar mycket om empati och hur vi ska förhålla oss till varandra. Bland annat finns i detta tal ”den gyllene regeln”: Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Bergspredikan lär oss också mycket om vi hur ska förhålla oss till Gud och det är här som Jesus lär oss hur vi ska be i bönen ”Vår Fader”.

I det avsnitt som är dagens evangelietext handlar det mycket om var vi lägger vår kraft och tid. Låter vi längtan efter jordisk rikedom ta för stor plats i våra liv eller samlar vi på himmelska skatter.

Men vad är det då Jesus säger? Jag har plockat ut några av de ord Jesus sa och funderat lite runt dessa.

SAMLA INTE SKATTER HÄR PÅ JORDEN, VILKA SKATTER MENAR JESUS DÅ?

Det handlar nog ganska mycket om precis vad det låter som, nämligen ekonomiska tillgångar. Jag tror inte det är så att vi inte får ha pengar, en trygghet, på banken. Nej, jag tror det mer handlar om hur vi ser på pengar och vad vi väljer att använda dem till. Vi ska inte använda våra tillgångar i syfte att förminska andra.

 Jag tror det är helt OK att ha en ny bil och för en oteknisk person kan en väl fungerande bil vara en förutsättning för att vardagen ska fungera. Men man ska inte köpa den med tanken att nu har jag minsann en finare bil än grannen.

Vi behöver alltså fundera på syftet med det vi köper och samlar på oss, våra jordiska skatter. Detta är väldigt mycket lättare sagt än gjort men om vi, när vi står där och tvekar inför ett köp ställer oss frågan varför behöver jag detta så kanske ett och annat förblir oköpt?

Något som nog är lite typiskt i vårt insamlande av jordiska skatter är att dess glädje är så kortvarig. Snart tycker vi att vi måste köpa något mer eller annat.

Vi måste nog ibland fråga oss om vi kanske faktiskt har tillräckligt, precis som vi har det?!

SAMLA DINA SKATTER I HIMLEN, VILKA SKATTER TALAR DÅ JESUS OM?

Här handlar det definitivt inte om några ekonomiska tillgångar, det tror jag vi kan vara säkra på. När det gäller himmelska skatter så har den allra fattigaste precis samma möjligheter som en miljonär. Kanske rent av större?!

Det som är så fint med de himmelska skatterna är att det nog inte behöver vara så hemskt svårt att samla dem. Det kanske inte är svårare än att orka möta blicken och le mot den som kommer i vår väg? Säga ”hej” till tiggaren utanför Konsum, inte gå långa omvägar förbi A-lagsbänken. I dag kan vi samla skatter i himlen genom att ge något i kollekthåven. Det blir en insättning i den himmelska banken som kommer att ge bra ränta en dag!

Att förmå känna tacksamhet för det vi faktiskt har, all den rikedom som vi fått bara genom den gåva som livet är blir också till  himmelska aktier som aldrig sjunker i värde.

Vad räknar vi som rikedom? Ser vi oss som rika? Vad innebär det att vara rik? Vem tänker du på som rik?

Man kan nog vara rik på många sätt men när vi tänker efter så slås vi nog ofta av detta att det som är vår verkliga rikedom inte kan bedömas i ekonomiska termer och att det som verkligen är viktigt i livet faktiskt ofta är gratis.

 –Vår familj och våra vänner, koltrastens sång om våren, varma vardagsmöten, små tecken på kärlek.

Saker som är gratis och som dessutom bygger på vår himmelska förmögenhet.

TY DÄR DIN SKATT ÄR, DÄR KOMMER OCKSÅ DITT HJÄRTA ATT VARA, VAD MENAR JESUS MED DET?

Kanske handlar det om hur lätt det är att drunkna i allt det jordiska. Vi har så lätt att känna oro för våra saker och för vår ekonomi.

Går börsen upp eller ner, ska jag köpa eller sälja? Vart ska vi resa i år? Vad imponerar mest på arbetskamraterna?

Låter vi allt detta fylla våra tankar och sinnen blir där kanske inte så mycket plats över för annat? Då kanske vi inte har tid att vårda våra relationer eller fika med vännen. Vi kanske rent av glömmer att vara tacksamma för allt vi faktiskt har.

Vi har så fullt upp med alla våra prylar att vi glömmer bort att vårda vår själ och vår relation med Gud.

 Vårt hjärta är inte längre där det borde vara.

 NI KAN INTE TJÄNA BÅDE GUD OCH MAMMON, VAD VILL JESUS SÄGA MED DETTA?

Om vi börjar med ordet ”mammon” så är det arameiska, alltså det språk Jesus talade till vardags, och betydelsen är helt enkelt ”förmögenhet”, ”rikedom” eller ”jordisk egendom”.

 Det är nog väldigt lätt hänt att vår jordiska egendom, hur stor eller liten den nu är, blir hela vårt fokus. Vår strävan blir att få den att växa. Vi läser börsnoteringar och samlar på hög. Gläds när vi ser siffrorna på bankkontot öka, oroar oss och ligger sömnlösa när tiderna blir sämre. Vi glömmer vad som var syftet med pengar, att hjälpa oss och andra till ett bra liv.

 Och värst av allt är att vi kanske då glömmer vad som är syftet med våra liv, nämligen att samla på de himmelska skatterna.

 -De enda skatterna som har ett bestående värde.

 TILL SIST:

När har vi tillräckligt? Vad är det egentligen vi söker? Vad är det vi behöver?

Svaret finns kanske närmare än vi ibland tror?

 En liten stund av frid. En känsla av att det är OK. Att vi duger. Att vi är bra precis som vi är. För det är ju det vi är, oavsett allt vi tror oss behöva.

 Och till sist en dag, efter den allra sista resan, är vi framme.

 Vi kliver iland, sänker axlarna, vet att vi kommit hem.

Vet att det är nog.

 Vi faller i den öppna famn som där möter oss och viskar mot hans axel:

-Nu har jag tillräckligt.

 Och Fadern svarar ömt:

-Du ska få mer.

Mycket, mycket mer.

 

/Karina

 

 
Hyltebruks pastorat ordnade så att de i personalen som ville kunde få åka till bokmässan i Göteborg i fredags. Pastoratets vaktmästarbil användes och eftersom det blev ett sent avhopp och därför fanns en plats ledig i bilen fick jag chansen att få följa med fast jag inte är anställd!
Det finns en massa spännade att ta del av på mässan. Det finns förstås en massa böcker att köpa men man kan också få höra små korta "föreläsningar". Här är det Tomas Sjödin som talar i Libris monter!
Man kan också få en bok signerad och samtidigt passa på att diskutera lite runt diakonins utmaningar och möjligheter! Mark Levengood är numera väl insatt i kyrkans arbete efter sin TV-serie "Tro, hopp och kärlek".
Framåt eftermiddagen var alla kassar fyllda av böcker och våra fötter ganska trötta. Vi begav oss då hemåt igen! (På bilden saknas Anders Bertilsson som gått i förväg till bilen.)
 
Jag avslutar med ett alldeles lysande citat av Tomas Sjödin från hans lilla anförande (finns även i boken "Det är mycket man inte måste"):
 
Man behöver inte räcka till. Det räcker att man finns till. Allt annat är bonus.
 
/Karina
I söndags (20 september) firade vi konstmässa i Landeryds kyrka. I mässan var vi omgivna av Ann-Catrin Mårtenssons tavlor inspirerade av Duke Ellingtons Sacred Concerts ("Heliga konserter"), där Ellington mot slutet av sitt liv utforskar Gud genom musiken.
 
Förutom att det blev lite svårt att se altaret blev det väldigt vackert med Ann-Catrins tavlor i Landeryds kyrka. Och det är ju inte så konstigt att tavlor inspirerade av musik från 1960-talet passar bra i ett kyrkorum som är så präglat av samma årtionde.

Vi fick förstås höra en del av the Sacred Concerts också. Charlotte Polson spelade saxofon och Regina ackompanjerade på orgel och piano.

Ann-Catrin berättade en del om Duke Ellingtons Sacred Concerts. Ellington sa själv att the Sacred Concerts var det bästa han hade gjort. (Här hittar du en youtube-länk där Alice Babs framför ett stycke ur Sacred Concerts.)

Efteråt blev det mingel i kyrkan så att man fick tillfälle att titta lite närmre på tavlorna. Och sippa lite cider och prata med folk. Det var bara ett problem med minglet och det var att Ola och Mia satt inom doftavstånd från grillchipsen under hela konstmässan. Så stundtals var det lite svårt att hålla rätt fokus, sa de.

fred och kärlek!
Petter
Landeryds kyrka, Sacred Concerts, musik,
I dag (torsdag) var det dags för höstens första "Soppans vänner" i Landeryds församlingshem!
 
Det bjöds på en jättegod köttfärs - och grönsakssoppa och kön till serveringsbordet ringlade lång! Till efterrätt var det förstås äppelpaj och vaniljsås, det är ju säsong för det!
Det blev nästan lika välfyllt som det brukar vara på Landeryds andra lunchrestaurang! Visst är det fantastiskt att vi en gång i månaden har hela två (2) lunchrestauranger att välja på i lilla Landeryd!
Här satt också ett gäng nöjda gäster!
Vi fick till och med en liten lunchföreläsning i form av Sören Kabell som berättade om sin morfar som verkade som missionär i Indien i början av 1900-talet.
Sören hade många fina bilder som visade hur missionärslivet under det tidiga 1900-talet kunde te sig!
Det var mycket intressant men tyvärr var jag tvungen att gå innan föredraget var riktigt slut.
(Observera den kreativa lösningen med två stolar som får utgöra databord!)
 
Tack till diakonigruppen och Anna-Karin!
 
/Karina