Långaryds församling

Lite lav på en gren, vad är väl det att komma med? Det går vi väl bara raskt förbi.

Men om vi stannar upp och tittar lite mer noga så ser vi också detta mirakel.

Denna sinnrikt formade lilla växt.

Och när du möter någon, titta lite mer noga. Se också det miraklet.

/Karina

Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på ängen och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga?

/Jesus

(ur Lukas 12)

26 Feb

06:49

När man är i ljuset

Vi är sedda och älskade.

Någon finns där för oss.

Någon vill lysa vår väg.

Och vänder vi vårt ansikte mot det ljuset ska vi få känna hur det värmer oss.

-Precis som den första vårsolen.

/Karina

Må Gud omsluta dig på alla sidor.
Bevara hoppet hos dig,
låta tvivlet ge vika.

Må Gud omsluta dig på alla sidor.
Bevara ljuset hos dig,
låta mörkret ge vika.

Må Gud omsluta dig på alla sidor.
Bevara friden hos dig,
låta rädslan ge vika.

15 Feb

15:21

När man tänker på alla dagar

I går var det "Alla hjärtans dag" och det undgick väl ingen!? Vi uppmärksammade det ju till och med här på bloggen...

Men jag tänker att om det finns "Alla hjärtans dag" så borde det väl också finnas" Alla dagars hjärta"?

Vilket är då denna dagens hjärta? Vad gör den betydelsefull? Vad gör den minnesvärd? Vad gladde dig alldeles särskilt just denna dag?

Detta blev denna dagens hjärta för mig:

En kärleksfull skaparhand som lekt med isen i ett bortglömt skogsdike någonstans i Tovhultstrakten.

Det finns ett hjärta i allt.

Om vi väljer att se det.

/Karina

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek,

är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal.

Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen,

och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting.

Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek,

har jag ingenting vunnit.

(ur 1 Kor. 13)

14 Feb

07:00

När man tänker på kärleken

Oändligt älskad är du.

/Karina

Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi frihet fick att bo där, gå och komma,
att säga "ja" till Gud och säga "nej",
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem

(A. Frostensson)

10 Feb

16:47

När man har hopp

Tappa inte modet.

//Jesus

03 Feb

15:41

När man varit på promenad

Jag har åter igen haft en Wettershushelg och har där hunnit med några små vandringar med min hund. Jag har sällan kameran med men min mobiltelefon ligger oftast i fickan. Här kommer därför några mobilbilder från vätterbranterna:

Den stig som någon döpt till "Hoppets stig" slutade här. (Jag upptäckte sedan att även "Trons" och "Kärlekens" stigar ledde just hit.)

Denna solbelysta gamla grind fick mig att tänka på åldrandet och hur värdigt och vackert det kan vara.

Den lilla uppdämningen av bäcken som någon kärleksfullt anlagt i retreatträdgården "Gröna ängar".

Och jag tänker på hur mycket omsorg och kärlek det finns som väntar på oss överallt.

/Karina

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.

(Joh 3: 16-17)

02 Feb

15:24

När man tänker på källan

Vi söker efter något som kan stilla vår törst men vi blir alltid törstiga igen.

Men vi letar så ofta på fel ställen.

Den verkliga källan, den där vi kan dricka oss evigt otörstiga, var finns den?.

Den är oss närmare än vi anar.

Vi bär den redan inom oss.

/Karina

Ack, när så mycket skönt i varje åder

av skapelsen och livet sig förråder,

hur skön då måste själva källan vara,

den evigt klara!

(ur psalm 305)

25 Jan

16:04

Sinnesromässa på Septuagesima (24/1)

På söndagskvällen fick vi fira Sinnesromässa i Landeryds församlingshem. Söndagens namn är Septuagesima och det innebär att vi redan är inne i förfastan. Namnet Septuagesima antyder att det ska vara 70 dagar till påskdagen men i själva verket är det 64 dagar. Be mig inte förklara det där...

Det blev en fin och rofylld gudstjänst,

ett bra sätt att avsluta en vecka och börja ladda för en ny.

Söndagens tema var "Nåd och tjänst" och Mia pratade om Jona, och hans kamp för att slippa det som var hans kallelse.

Här ligger de små ljusen och väntar på att få tändas på det ljus som redan lyser.

Deras kallelse är att lysa och brinna.

Jag tror att det också är vår kallelse:

-Att lysa och brinna i den situation vi är.

Kanske orkar vi inte alltid som vi vill och borde.

Kanske flämtar och slocknar vi ibland.

Men det stora ljuset finns där och väntar.

Det vill tända vår låga på nytt.

/Karina

Herre, till dig får jag lämna
allt som vill tynga min själ.
Du lovat att bördorna bära,
du lovat att själv vandra med.
Din närhet är nog,
för jag vet att du dog
för att jag skulle leva och ha allt.
Varje dag, o jag ber,
varje stund du mig ger
vill jag vandra den väg du befallt.

(ur psalm 758)

KARINAS TANKAR REPORTAGE

20 Jan

16:51

När man kommer närmare

Det finns mycket i livet som är vackert.

Vi ser det runt omkring oss och tänker "oj, vad fint" och så går vi vidare.

Men om vi stannar till och går lite närmare så kommer vi att upptäcka de verkliga underverken.

Vi måste komma varandra nära för att förstå att vi alla är skapade till Guds avbild.

Att vi alla är någons älskade barn.

/Karina

Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag flätades samman i jordens djup.
Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,
väldig är deras mångfald.
Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,
når jag till slutet är jag ännu hos dig.
 
(Ur Psaltaren 139)

18 Jan

15:24

När man tänker på omsorgen

Jag har varit på Wettershus och jobbat i helgen. En av gästerna kom en dag tidigare och ägnade torsdagen åt att skotta gångar mellan de olika byggnaderna på gården.

När Embla och jag gick ner till retreatträdgården på eftermiddagen insåg att han varit ända där nere med snöslungan... (Ni som varit där förstår att detta måste varit en liten utmaning!)

Hur mycket omsorg ligger det inte i detta?

Om någon, trots nästan 15 minusgrader i luften, skulle få för sig att gunga lite så ska i alla fall inte snön vara ett hinder...

Och om en människa kan ha en sådan omsorg i det lilla, hur stor är då inte Guds omsorg om oss?

/Karina

13 Jan

16:44

När man tänker den minsta lilla droppe

Varför faller den inte?

Varför faller inte vi?

Kanske för att någon vill oss väl?

/Karina

Om jag går eller ligger ser du det,
du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga
vet du, Herre, allt jag vill säga.
Du omger mig på alla sidor,
jag är helt i din hand.
(ur Psaltaren 139)

30 Dec

14:47

En hälsning till mina vänner tidsresenärerna.

1kommentarer

När jag loggar in på bloggen får jag tillgång till en viss statistik över besökare. Jag kan se vilka län i Sverige som tittar hit och om ni finns i ett annat land så visas det vilka länder som besökt bloggen.

Och nu är det minsann så att vi har besökare på Långarydsbloggen som befinner sig i Nya Zeeland! Eftersom jag har starka misstankar om vilka ni är så kan jag inte låta bli att passa på att skicka en hälsning!!! (Jag hoppas övriga läsare har lite överseende...)

Jag har med hjälp av lite googlande förstått att ni rest framåt i tiden och befinner er 12 timmar före oss. Hur konstigt är inte det?

Ert 2016 kommer väl att bli 12 timmar längre än vårt, eller?!

Här hemma är allt bra. När ni åkte kom vintern. 1 plusgrad i dag men den bitiga vinden gör köldverkan (enligt min mobil) till 5 minusgrader.

Hoppas ni får (eller har haft...) ett fint nyårsfirande (vid lunchtid i morgon då alltså). Embla och jag kommer att tillbringa nyårsafton (alltså er nyårsdagsförmiddag) på en fridfull plats, långt borta från smällare och fyrverkerier.

Till sist två saker:

1. Jag saknar er men unnar er varje ögonblick av spännande äventyr, varje dag av fantastiska upplevelser.

2. Inga möss i fällorna. Hittills.

Kramar till er alla tre!

/Karina

29 Dec

08:55

När man tänker på livet som en krokig väg

Dagarna mellan jul och nyår har alltid varit lite speciella för mig, och säkert för många andra.

Ett tillfälle att se tillbaka på det år som nu är på upphällningen men också dagar då vi kan se framåt och fundera på det som ännu återstår.

Det som ligger bakom oss kan vi inte längre påverka, det blev som det blev.

Vi får acceptera och låta det som kanske gnager långsamt komma till ro.

Om det som finns där framför oss vet vi inte så mycket.

Troligen kommer det att innebära både sorg och glädje, möjligheter och svårigheter.

Det vi kan vara säkra på är att varje steg på vägen har betydelse.

Det är värt besväret.

/Karina

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Hjälp mig att leva en dag i taget,
att glädjas åt ett ögonblick i sänder
- och att acceptera motgångar som en väg till frid.
Hjälp mig att - på samma sätt som Du -
ta denna syndiga värld precis som den är,
inte så som jag önskar att den skulle vara,
och att lita på att Du gör allt väl
om jag överlåter mig åt Din vilja.
Ge mig nåden
att få leva någorlunda lycklig i detta livet
- och i fullkomlig salighet tillsammans med Dig
i det tillkommande.

(Reinhold Niebuhr)

18 Dec

16:15

När man har någon att luta sig emot

Tänk om det hängde på oss?

Vilken tur att det inte är så.

Vi får luta oss mot någon som är större och starkare.

Någon som är klokare bär oss.

/Karina

Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta
och lita inte till ditt eget förstånd.
Tänk på honom var du än går,
så skall han jämna vägen för dig.
(Ordspråksboken 3:5-6)

15 Dec

06:38

När man tänker på morgonrodnadens vingar

En vanlig måndagmorgon i Landeryd är Guds mirakel närvarande.

/Karina

Psalm 139
För körledaren. Av David, en psalm.

Herre, du rannsakar mig och känner mig.
Jag står eller sitter vet du det,
fast du är långt borta vet du vad jag tänker.
Om jag går eller ligger ser du det,
du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga
vet du, Herre, allt jag vill säga.
Du omger mig på alla sidor,
jag är helt i din hand.
Den kunskapen är för djup för mig,
den övergår mitt förstånd.
Var skulle jag komma undan din närhet?
Vart skulle jag fly för din blick?
Stiger jag upp till himlen, finns du där,
lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar,
gick jag till vila ytterst i havet,
skulle du nå mig även där
och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig,
ljuset omkring mig bli natt,
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus.
Du skapade mina inälvor,
du vävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag flätades samman i jordens djup.
Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,
väldig är deras mångfald.
Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,
når jag till slutet är jag ännu hos dig.

23 Nov

10:19

När man har ett rum med utsikt

Denna helg har varit en "jobbhelg" för mig vilket innebär att jag tillbringat den på Wettershus.

När jag är där disponerar jag en lägenhet och detta är min utsikt från vardagsrummet:

Där ute ligger Visingsö och den blånande horisonten är Västergötland.

Och när jag på söndagsförmiddagen gick till kapellet upptäckte jag istappar från taket. Det måste väl bero på all värme som finns där inne i Guds hus och som läcker ut på omgivningen?

Och löven låg frusna på marken. Vintern tog ett rejält kliv denna helg.

Så småningom, i söndagsskymningen var det åter dags att vända hemåt, till den plats som alltid kommer att vara mitt hemma.

Men jag har kommit på att det är bra att tillbringa tid på en plats som Wettershus.

Att ha en sådan utsikt leder faktiskt till en och annan insikt.

/Karina

I Guds tystnad får jag vara
ordlös, stilla, utan krav.
Klara rymder, öppna dagar:
här en stund vid nådens hav.

(ur psalm 522)

17 Nov

17:14

När man inte riktigt orkar

Visst är det ibland lätt att känna sig som ett gammalt höstlöv en regnig novemberdag?

-uppgiven

-förbrukad

-bortglömd

-värdelös

-övergiven

Som om något sådant vore möjligt?!

Vi som lever i

-hoppfullhet

-oändliga möjligheter

-ständig gudsnärvaro

-fullkomlig kärlek

-gemenskap

Vi glömmer bort det ibland. Speciellt om världen runt oss ter sig obegriplig.

Påminn dig själv och dem du har nära!

/Karina

När allt annat går under finns tre saker ändå kvar - tron, hoppet och kärleken - och störst av dem är kärleken.

(fritt från 1 Kor 13)

12 Nov

10:21

När man trasslar till det

Ibland blir det bara alldeles fel...

Vi menar kanske inget illa men rätt vad det är så har vi ändå gjort bort oss rejält.

Vi vill mest bara dra något över huvudet och vänta på att det ska svida över.

Att den som kanske är arg på oss ska förlåta.

För alla gör vi fel och alla är vi förlåtna.

Nåden är alltid större.

/Karina

Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta.

(Kol 3:13)

11 Nov

15:41

När man står där avklädd

Och så står man där.

Avklädd och genomskådad.

Avslöjad och genomlyst.

Ingenting kan döljas eller skylas över.

Allt ligger öppet för granskning.

Men något nytt är redan på väg.

Någon håller på att sy nya kläder.

Någon vet de rätta måtten.

/Karina

Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan,
märker ni det inte?
Jag gör en väg genom öknen,
stigar i ödemarken.
(Jes 43:19)

05 Nov

12:00

När man tar ett steg närmare

Ni som känner mig eller har följt bloggen ett tag vet att jag sedan länge har förlorat mitt hjärta till retreatgården Wettershus, belägen på Vätterbranten strax söder om Gränna.

Från och med den 1:a november har jag tagit ett steg närmare gården genom att gå in i en halvtidstjänst som husmor där. Det innebär att jag varannan vecka är på Wettershus torsdag-söndag. Det innebär också att jag den helg jag jobbar där har svårt att "bevaka" det som händer här hemma i vår församling.

Kanske kan någon av mina "medbloggare" ta någon bild och skriva något de helgerna, vi får se. I vilket fall så lovar jag att göra mitt bästa för att ni även i fortsättningen ska få veta mycket av vad som händer i Långaryds församling. Jag hoppas även få fortsätta att dela några av mina tankar och bilder med er.

Ni är så fantastiskt många som väljer att titta in här och det betyder så mycket för mig så att ni gör det!

/Karina

Närmare, Gud, till dig,
närmare dig!
Om det än blir ett kors
som lyfter mig,
sjunger jag innerlig:
Närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig.

Döljer för pilgrim trött
solen sitt sken,
blir än min huvudgärd
hårdaste sten,
skall jag dock drömma mig
närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig.