Den kärlek du till världen bar ett evigt kors dig gav.
Din kärleks smärta bar du än ut ur din öppna grav.
 
Men korset, där ditt liv förbrann i evig offerglöd,
dock vittnar evigt att du vann oss livet med din död.
 
O du som världens synder bär och kan allt ve förstå,
giv oss din kärleks eld och lär oss korsets väg att gå.
 
O du som vann på korsets stam, vinn oss på nytt var dag,
till dess din kärlek, o Guds lamm, blir vår och världens lag.
(Sv. Ps 137 vers 1, 2, 5, 6)
På första söndagen i fastan firade vi högmässa i Landeryds kyrka. (Det är kanske inte helt lätt att se att det är Berndt som står framför altaret, men så är det i alla fall!)
 
Temat denna söndag är "Prövningens stund" och texterna handlade mycket om just detta att bli prövad.
 
Jakobsbrevet 1:
 
Salig är den som håller ut då han prövas, när han
har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans,
som Gud har lovat dem som älskar honom.
Ingen som prövas skall säga att det är Gud som frestar honom.
Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen.
Blir någon frestad är det alltid av sitt eget begär han lockas och snärjs.
 
Att bli prövad är alltså något helt annat än att bli frestad.
 
Vi hade ett kärt gästspel (bokstavligt talat!) av Ylva Eriksson som satt vid orgeln denna söndag!
 
/Karina
 
Tack för fastetiden i vår kyrka
då vi får lära oss att se
att vägen till livet är
kärlekens väg.
 
Fastlagssöndag, i gammal tid den första av de tre "kalasdagarna" före askonsdagen (den 13/2) då den riktiga fastan börjar.
 
I många länder uppmärksammas fortfarande detta med stora karnevaler, den i Rio är kanske den mest kända. Hos oss handlar det väl mer om att sätta i sig en semla extra på tisdag då det är fettisdag!
 
Vi firade i alla fall Fastlagssöndagen genom att ha en gudstjänst i Långaryds kyrka. Andreas predikade och Ricky spelade.
En av de finaste sakerna med fastetiden tycker jag är att vi då använder den vackra litanian som förbön. Just denna söndag var Ricky försångare och vi fick svara "Hör oss milde, Herre Gud".
 
Se, vi går upp till Jerusalem i heliga fastetiden
att skåda hur Jesus Krist, Guds son i syndares ställe lider.
 
Se, vi går upp till Jerusalem. Vem går att med Herren vaka
och, såsom vår himmelske Fader vill, den smärtfyllda kalken smaka?
 
Se, vi går upp till Jerusalem, till Frälsarens kors och pina,
till Lammet, som offras för världens skuld, för dina synder och mina.
 
Se, vi går upp till Jerusalem, till staden den evigt klara.
Oss Frälsaren sagt att där han är, där skall vi med honom vara.
(Sv. Ps. 135)
 
/Karina
Så har då årets församlingsfrukost gått av stapeln i Landeryds församlingshem!
 
Helen och jag ägnade oss under fredagskvällen åt lite förberedelser.
Jag brukar ju slippa att vara med på bild eftersom jag oftast står bakom kameran! Men när Helen nu fick tag på kameran och detta är enda bilden från fredagens förberedelser så får jag väl göra ett undantag...
På lördagsmorgonen fick vi fantastisk hjälp med grönsaks- och frukthackande av Inger Andersson! Trots att Inger köpt biljett och alltså kunde suttit lugnt vid ett av borden så valde hon att hjälpa oss! TACK!
Fram på lördagsmorgonen stod då det uppdukade bordet redo för våra frukostgäster.
Här håller de sista gästerna på att ta plats!
Och här är de som satt på andra sidan!
Så fick då gästerna hugga in på frukostbordet!
När alla var mätta och nöjda så var det dags för förmiddagens viktigaste moment, nämligen föredraget som i år hölls av Lena Sundling från Jönköping.
Lena berättade om sina stora möten i livet och om hur viktigt det är att lyfta och bekräfta varandra!
 
Lenas ord berörde oss alla, vi fick skratta, torka en och annan tår och även le igenkännande! Alla fick vi med oss något hem, något att fundera över och kanske ta till oss.
 
Tack Lena! (Och om du läser detta ska du veta att vär plan var att här lägga in en bild på Luke Macahan men dem vi hittade via google var alldeles för små för att göra denne vackra man rättvisa!)
 
Och sedan återstod bara disken, och där fick vi god hjälp av Ola!
En bild på Helen måste förstås också läggas in!
Tack till alla som kom och med sin närvaro skapade denna goda gemenskap!
 
Vi räknar med att det blir en ny församlingsfrukost nästa vinter!
 
/Helen och Karina
 
 
På Septuagesima som faktiskt är "kick off" för fastan och sedan påsk fick vi fira högmässa i Långaryds kyrka!
 
Söndagens tema är Nåd och tjänst. En av kollektbönerna lyder:
 
Gud,
du som är alla herrars Herre
och kallar oss till tjänst i ditt rike,
hjälp oss att höra dig
och känna igen de uppgifter
som du anförtror oss.
I Jesu namn.
Amen.
 
Bilden nedan visar hur kyrkobetjäningen och några konfirmander innan gudstjänsten pratar ihop sig angående hur de skulle gå och stå i den lilla improviserade procession man kom på att man ville ha!
 
Andreas ledde gudstjänsten. Han snärjde in sig i en förklaring om vad ordet "septuagesima" betyder... Det betyder alltså 70 eftersom det är 70 dagar till påsk. Fast egentligen är det bara 63?!
Efter lite googlande kan jag konstatera att Andreas hade rätt! Kyrkofäderna (eller vilka det nu var) valde troligen helt enkelt att kalla det "septuagesima" eftersom 70 är ett jämnt och snyggt tal!
 
Vi fick fira nattvard tillsammans!
Tyst likt dagg som faller,
Sonens vin och bröd,
dukas på vårt hjärtas bord
av brist och nöd,
mättnad för vår hunger,
liv som räcks ur död.
 
Här din kropp, o Jesus,
och ditt blod oss ger
glädjen vi behöver,
tröst när ont oss sker,
kraft när bördor böjer
oss mot jorden ner,
 
tills vi är i staden,
vilkens murar bär
namn på Guds apostlar.
Vi får möta där
Kristus, Människosonen,
som oss mättat här.
(Sv.Ps. 395)
 
Och så var det den där processionen då! Så här fint blev det!
 
Och som alltid när Jesus får vara med, i det här fallet både bokstavligt och bildlikt, är också glädjen med!
 
/Karina
På första söndagen efter Trettondedagen firade vi musikgudstjänst i Långaryds kyrka.
 
Det var Långaryds Damkör som i samarbete med harpisten Gloria Joyce Burt och under ledning av Ricky Burton framförde "Hodie". Ett antal stycken med tema runt Kristi födelse och hans moder Maria.
 
Det var nog många som, liksom jag, kände att vi denna eftermiddag hade besök av änglar i Långaryds kyrka!
Den långe, smale ängeln i förgrunden är förstås allas vår Ricky!.
Höljerydsängeln JohanneEli framför här ett vackert solo.
 
I gudstjänsten fick vi även avtacka vår Kristin Ahlbom som nu lämnar kyrkomusikerjobbet i Unnaryd för nya utmaningar. Vi tackar Gud och Kristin för den tid hon varit en del av vår församling och ber om Guds rika välsignelse över hennes fortsatta gärning!
 
Vi som varit på några musikgudstjänster i Långaryds kyrka känner nu väl till Gloria Joyce Burt och hennes harpospel. Det är fantastiskt att få se henne nästan ömt ta harpan i sin famn och sedan frambringa de mest himmelska toner ur den.
 
Jag vill gärna stanna upp och reflektera lite över detta instrument och musiken.
 
Jag vet inte om det kan finnas ett vackrare instrument? Både att se på och att lyssna till!
 
När jag var liten fantiserade jag om att spela harpa. Jag tror att det var filmerna om de tokiga "bröderna Marx" som väckte denna längtan. Harpo, den stumme brodern lyckades alltid göra sig förstådd genom att spela på en harpa, de andra begrep då vad han ville säga.
 
Jag tänker att det nog är så med musik. Den talar ett språk som alla kan förstå, även en pinsamt omusikalisk människa som jag! Kanske för att musikens språk inte behöver ta omvägen via hjärnan och analyseras, den går rätt in i hjärtat och hjärtat förstår.
 
Och ibland går det nog faktiskt att urskilja Guds röst i musiken. I går hörde jag den som en nästan andlös liten viskning i de allra, allra sprödaste harpotonerna.
 
Och som jag redan sagt så var ju änglakören också med!
 
/Karina
Jag har ju tidigare utlovat intervjuer med våra nyanställda och de har nu fått svara på ett antal frågor. Resultatet presenterar vi här!
 
Först ut är vår församlingsassistent Petter:

Faktaruta

Namn: Petter Richard Harald Bäckman

Ålder: 23

Yrke: Församlingsassistent, egentligen gymnasielärare.

Familj: Pappa Pelle, mamma Paula och lillebror Alfred. En mormor, tre fastrar, fyra farbröder, en moster, en morbror, nio kusiner och sju kusinbarn.

Bor: I Södra Remma, snart i ett eget hus som min farmor bodde i tidigare.

Utbildning: Jag gick samhällsprogrammet med kulturinriktning på gymnasiet. Och nu är jag rykande färsk gymnasielärare i religionskunskap och historia.

Medlem i: Svenska kyrkan och Långarydssläkten (aBf aCE DAE A:4). Sen borde jag egentligen vara med i Svenska Kyrkans Unga, men jag har nog glömt att uppdatera mitt medlemskap…

Intressen: Religion, filosofi, konst, arkitektur, och människor. Allt som är vackert helt enkelt!

Favoriträtt: Pannkakor!

Favoritmusik: Jag tycker om all musik som är genomtänkt och genomarbetad. Jag lyssnar gärna på klassisk musik och jazz. Men lika gärna på The Ark och A Camp.

Senast lästa bok: Herman Lindqvists självbiografi Mitt i allt. Ljusets dotter av Elisabet Nemert om det gäller skönlitteratur. (Sådan tur att jag inte har hunnit läsa Femtio nyanser av honom ännu! Det hade ju sett lite illa ut…)

 

BERÄTTA NÅGOT OM DIG SJÄLV SOM VI INTE REDAN VET: En del av er vet säkert redan att jag är en utpräglad kvälls- och nattmänniska. Får jag välja gör jag hellre något kl 10 på kvällen än kl 10 på förmiddagen. Och jag tycker om att ligga och dra mig till långt fram på förmiddagen. Undantaget är när jag är på läger, för då brukar jag studsa upp efter bara några timmars sömn. Så ordnar jag med frukosten och när de andra lägerdeltagarna kommer till frukosten, sömniga och rufsiga i håret, står jag där påklädd, med håret i ordning och är nästan jobbigt pigg. Det är som att jag har en särskild ”lägerväxel”. 

VILKA ÄR DINA FÖRVÄNTNINGAR PÅ KOMMANDE MÅNADER I TJÄNST HOS OSS? Jag förväntar mig att Andens vind ska dra över våra byar och att våra stora kyrkor ska fyllas vid varje gudstjänst. Skämt åsido, så ser jag fram emot hårt, roligt och viktigt arbete för ”att göra Jesus Kristus känd, trodd, lydd och älskad” i våra församlingar. Och det kan man förstås inte göra ensam eller på några månader. Men alla vi, förtroendevalda och anställda, kan sträva åt det hållet, sträva efter att så ett frö av tro hos ungdomar och andra vuxna. Sedan känns det väldigt kul att få möjlighet att ägna sig åt konfirmandarbete och Kyrkans Unga ”på riktigt” och inte bara i luckorna i skolarbetet. (Och slippa det dåliga samvetet när man väljer KU framför studierna…) 

VAD HOPPAS DU KUNNA TILLFÖRA VÅRT FÖRSAMLINGSLIV? Till att börja med så har jag en pedagogisk utbildning i botten som jag redan har märkt att jag har stor nytta av i till exempel konfirmandarbetet. Och egentligen är det en tillgång i allt vi gör i församlingarna, för det handlar hela tiden om att förmedla ett budskap.

Men viktigare är att jag har erfarenhet av vad det innebär att vara ung och kristen i början av 2000-talet. Jag vet hur det är att komma till tro och bli en gudstjänstfirare här i våra församlingar och det tror jag är en väldigt värdefull erfarenhet när man ska hjälpa andra att lära känna Jesus.

 VILKET ÄR DITT FAVORITBIBELSTÄLLE OCH VARFÖR? ”Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna” (1 Kor 15:20) eftersom det sammanfattar den kristna tron för mig och fyller mig med hopp. Jesus har uppstått – döden är inte slutet och Gud kan vända det mörkaste mörkret till ljus, glädje och liv. Det gäller även allt det jobbiga som drabbar oss i livet. Gud kan vända det till något bra och göra vatten till vin.

Sedan är jag mycket förtjust i minnesversen jag fick i min konfirmandbibel, Psaltaren 40:2-4, men den får ni slå upp själva!

 VILKEN BIBLISK PERSON SKULLE DU VILJA VARA OCH VARFÖR? (HÄR ÄR DET LITE FUSK ATT VÄLJA JESUS TYCKER JAG!) Jesus hade jag faktiskt inte velat vara, för jag har en känsla av att jag inte hade klarat av det. Och det hade ju inte varit så bra om Jesus hade gått och gömt sig när det började dra ihop sig på skärtorsdagen… Men min namne Petrus är en fascinerande person, en oslipad diamant som får reflektera Guds ljus. Det är fint att veta det var Petrus som Jesus utsåg till lärjungarnas ledare. Petrus som inte alltid hade tänkt färdigt innan han pratade. Petrus som litade så mycket på Jesus att han gick honom till mötes på vattnet. Petrus som så tydligt fick uppleva Jesus kärlek och förlåtelse, trots att han hade svikit sin älskade mästare.

 NÄMN EN PERSON (DÖD ELLER LEVANDE) SOM DU BEUNDRAR OCH BESKRIV VARFÖR: Min älskade farmor Ruth. För hennes kärlek och omtanke. För att hon alltid fanns tillgänglig. Och för hennes vassa och genomroliga humor.

 VAD SKA DU BLI NÄR DU BLIR STOR? Jag ska bli vis. Sedan finns det en massa människor, som jag har stort förtroende för, som tycker att jag ska bli präst. Och visst känner jag den kallelsen ”inifrån” också, men jag är inte säker på att jag är riktigt lämplig. Eller så ställer jag helt enkelt lite för höga krav på en präst.

 

Och så presenterar vi vår nye komminister Andreas:Faktaruta

Namn: Andreas Tage Almer

Ålder: 56      

Yrke: präst, diakon

Familj: Ja, hustru och tre utflugna pojkar.

Bor: Alvesta och S. Åkershult

Utbildning: Undersköterska, diakon, teol kand

Medlem i: Svenska Frimurarorden

Intressen: Vandring, Korsord

Favoriträtt: Svår fråga, kanske bruna bönor med fläsk, eller …

Favoritmusik: Lite allätare men nog mest musik från 60- och 70-talet.

Pågående böcker: Bengt Pleijels: ”Att älska Sverige tillbaka till Gud. Paulus brev till svenskarna med kopia till Rom” och i bilen ljudboken ”Skojarna i örtagården” av Arto Paasilinna.

BESKRIV DIN BAKGRUND I NÅGRA MENINGAR: Prästson från Skåne med en tidig kallelse som efter lång vandring fullbordades i prästvigning 2009 och dessförinnan diakonvigning 1983. Funnits i kyrkans hägn sedan barnsben och med visst avbrott runt de 20. Har under mina år arbetat mestadels med människor inom bl a sjukvård, som diakon i församling och som stiftskonsulent. Har fått göra några längre pilgrimsvandringar i Europa.

 PÅ VILKET SÄTT KÄNDE DU TILL LÅNGARYDS PASTORAT INNAN DU BÖRJADE DIN TJÄNST HOS OSS? Under min tid som stiftskonsulent i Växjö stift fick jag vid ett antal tillfällen besöka församlingen, träffa ungdomsgruppen, vara med på mitterminsmöte, gästa under husförhör. Det jag då mötte och kände trivdes jag gott med. Har även under hösten följt Långaryds blogg vilket har varit roligt.

 VILKA ÄR DINA FÖRVÄNTNINGAR PÅ KOMMANDE MÅNADER I TJÄNST HOS OSS? Mina förväntningar under mina kommande månader handlar nog mycket om vad behövs i pastoratet, vad jag kan hjälpa till med. Naturligtvis har jag en förväntan när det gäller gemenskapen i församlingarna, förväntningar på ett vi tillsammans. Att vi får mötas, fira gudstjänst, samtala, bära och hjälpa varandra. Att vi ber för varandra.

 VAD HOPPAS DU KUNNA TILLFÖRA VÅRT FÖRSAMLINGSLIV? Att kunna ge det som under våren behövs i församlingarna.

 VILKET ÄR DITT FAVORITBIBELSTÄLLE OCH VARFÖR? Det jag omedelbart tänker på är liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-24) eftersom Gud vill att jag skall komma hem och att det aldrig är försent att vända hemåt till honom.

 VILKEN BIBLISK PERSON SKULLE DU VILJA VARA OCH VARFÖR? (HÄR ÄR DET LITE FUSK ATT VÄLJA JESUS TYCKER JAG!) Paulus, för att han spred evangeliet, besökte och bad.

 NÄMN EN PERSON (DÖD ELLER LEVANDE) SOM DU BEUNDRAR OCH BESKRIV VARFÖR: Jean-Marie Vianney, kyrkoherde i Ars, för hans villighet och hängivenhet att alltid finnas till för sina församlingsbor i bikt och gudstjänst även när han kanske inte ville eller orkade.

 

Tack till Petter och Andreas som tog sig tid att svara på dessa frågor. 

/Karina

En stjärna gick på himlen fram, på himlen fram,
för Österns vise undersam.
 
Då fylldes de av glädje stor av glädje stor.
Till Betlehem de genast for.
 
De visste att nu Konungen, nu Konungen,
var kommen hit från himmelen.
 
Den gåva de åt Jesus gav, åt Jesus gav,
guld, rökelse och myrra var.
 
Vi också nu vårt offer ger, vårt offer ger,
åt honom som till oss kom ner.
 
Vi tackar dig, o Gud, vår far, o Gud, vår far,
som Jesus Krist, din son, oss gav.
 
Pris vare Guds barmhärtighet, barmhärtighet,
i dag och i all evighet.
(Sv. ps 130)
Julkrubban i Långaryds kyrka.
 
På Trettonde dag jul fick vi i högmässan i Långaryds kyrka ta emot två nya medarbetare i vår församling! Det var Andreas Almer och Petter Bäckman som välkomnades! Andreas ska verka som komminister under våren och Petter går in som församlingsassistent.
 
Vi bad förbön för Andreas och hans kommande tjänst hos oss i Långaryd!
 
Och vi bad förbön för Petter och hans kommande tjäst hos oss i Långaryd!
 
Andreas predikade och han talade om vikten att i allt vi gör peka på Jesus.
Vi fick också fira mässa tillsammans.
Efter gudstjänsten fikade vi tillsammans. Vår alldeles, alldeles nye församlingsassistent var så här glad när han kom till församlingshemmet!
En stund av gemenskap och småprat efter gudstjänsten, precis som så många gånger förr! Kyrkkaffe är BRA!
 
Och sedan välkomnade vi Petter och Andreas lite till innan de skulle vidare till Unnaryd för att bli välkomnade där!
 
Med hjälp av våra fantastiska anställda, vår goda vilja, våra förböner och ett nära samarbete med Jesus kan vi få en fantastisk vårtermin i vår församling!
 
Du hänger väl med?!
 
/Karina
Vi fick börja detta nya, alldeles orörda år 2013 med att fira gudstjänst i en julsmyckad Landeryds kyrka!
Extra spännande och nytt var att Andreas Almer höll i gudstjänsten!
Andreas kommer att jobba i vårt pastorat under våren och vill du träffa honom så kom till Långaryds kyrka på söndag kl 09.30! Då välkomnas både han och Petter som nya medarbetare i vårt pastorat!
 
Vi kommer också att ha en lite mer omfattande presentation av Andreas och Petter här på bloggen efter välkomnandet! Petter känner vi kanske redan men jag ska försöka klura ut något att fråga honom om som vi inte redan vet!
 
Nu är det nya året här och det är upp till oss att ta vara på det och att ta vara på varandra!
 
/Karina
Alla nyhetsprogram och dagstidningar översvämmas i dessa dagar av tillbakablickar och sammanfattningar av året som nu håller på att ta slut. Vår församlingsblogg vill förstås inte vara sämre så därför publicerar vi här ett litet, litet axplock av den enorma bildbank vi under år 2012 samlat på oss i Långaryds församling!
 
JANUARI:
Kören får en smärre uppsträckning av Ricky inför ett framträdande i Landeryds kyrka. Jag tror att det är på Trettondagen.
 
FEBRUARI:
Vi får besök av Christian från vår vänförsamling i El Salvador!
Det blir en rolig och intensiv vecka som kulminerar i "Världens fest" i Nyarps bygdegård som vi fyllde till sista plats!
 
MARS:
Tisdagsklubben bakar kakor som...
...sedan serveras vid kyrkfikan efter en familjegudstjänst!
 
APRIL:
Årets klädinsamling ger som vanligt ett lysande resultat. Är det månne närheten till Ullared som gör att vi har ett överflöd av kläder i våra trakter?
I april hölls också årets församlingsfrukost. På bilden syns morgonensuppskattade talare Britta Hermansson!
(Glöm föresten inte att anmäla dig till 2013 års frukost som hålls den 9/2!)
 
MAJ:
Tisdagsklubben åker på vårlig utflykt!
Kristi Himmelsfärds dag firar vi alltid med att ha en gökotta! Och som alltid regnar det så vi stannar inomhus!
 
JUNI:
Efter körens sommarkonsert bjuder de på korv utanför kyrkan!
Vi får avtacka Rune...
...och välkomna Berndt!
 
JULI:
Sommarmusiken är i full gång och Jazzcats har i vanlig ordning fyllt Landeryds kyrka!
 
AUGUSTI:
En av de allra vackraste sommardagarna passade vi på att ha friluftsgudstjänst i Jansbergs hembygdspark!
Och en av de allra regnigaste kvällarna valde damerna i 3XT att spela boule!
 
SEPTEMBER:
Under tågdagarna i Landeryd hölls en uppskattad gudstjänst i de gamla lokstallarna i Landeryd. Berndt använde ett av de gamla vackra loken som predikstol!
Långaryds kyrka rockade loss fullständigt under en härlig gospelgudstjänst!
 
OKTOBER:
De äldres dag firades i Långaryd! Många fick vara med och äta av den goda maten!
Syföreningsdamerna i Landeryd provade ett nytt grepp då de bjöd in till skördefest med basar!
 
NOVEMBER:
Vi får fira minnesgudstjänster under allhelgonahelgen. Här en bild från körens repetition innan gudstjänsten i Landeryd.
Drillsnäpporna gör ett bejublat framträdande på missionsauktionen i Långaryd!
 
DECEMBER:
Körens traditionella julkonsert orsakar ett lika traditionellt trafikkaos runt Långaryds kyrka!
Ungdomskören sjunger in julen dan före dan, den 23/12!
 
Och nu är vi här. Alldeles i slutet av något och i början av något nytt.
 
Tänk att vi får vara med. Tänk att vi är en del av Guds familj, den stora och brokiga.
 
Vi får öppna oss inför alla de möjligheter och utmaningar som nu ligger orörda och väntar. Låt oss tillsammans, i vår fina församling, göra något riktigt bra av år 2013!
 
Jag önskar er alla ett riktigt välsignat GOTT NYTT ÅR!
 
/Karina
 
Bön på nyårsdagen:
 
Från evighet till evighet är du, Gud.
Vi lämnar det som ligger bakom oss
och sträcker oss i förtröstran mot framtiden.
Vi ber om fred på jorden,
fred med varandra
och med hela din skapelse.
I Jesu namn.
Amen.
 
 
Det finns de som går på midnattsmässa och så finns det de som inte gör det utan istället går upp mitt i natten för att gå på julottan kl 05.00 i Långaryds kyrka. Sedan finns det också några verkliga entusiaster som går på båda, för er hyser jag all respekt!
 
Som av en händelse hade en av entusiasterna med sig kameran. Så här såg det ut i Landeryds kyrka ett par timmar tidigare.
 
Likt herden som hört att något stort var på gång for jag ensam i mörkret mot Långaryd i julnatten. Inte ett tecken på  att någon var vaken i stugorna jag passerade. Men precis som jag vet efter alla år så såg jag de första baklyktorna på en bil i Nybykrysset. När jag svängde vänster efter Höstro var vi en liten karavan av bilar och framme vid kyrkan var det liv och rörelse!
 
Samtidigt som bilkaravanen växte tände Birger de långt över 300 ljusen och Emma och Ricky finslipade de himmelska tonerna de skulle bjuda på under julottan.
 
Och väl inne i kyrkan förstod jag att det verkligen hänt! Än en gång får vi fira att vår frälsare fötts för vår skull!
 
Var inte rädda.
Jag bär bud till er om en stor glädje,
en glädje för hela folket.
I dag har en frälsare fötts åt er i David stad,
han är Messias, Herren.
 
Långaryds kyrka strålade av hundratals levande juleljus i den mörka julottetimmen!
 
Med lite morgonrossliga röster fick vi sjunga alla de julpsalmer som ger en julstämning som inte alla tomtar och skinkor och julklappar i världen kan ge!
 
Den bästa julklappen har vi ju redan fått. Den kom till oss i form av ett Gudabarn i ett stall en gång för tusentals år sedan. Varje jul får vi påminna oss om detta.
 
Petter ledde gudstjänsten och predikade. Han talade om allt som Jesus gjort före oss och för oss. Här kan du läsa julottepredikan om du inte orkade upp på Juldagens morgon eller om tröttheten kom i vägen uppmärksamheten. Eller om du helt enkelt vill läsa den en gång i lugn och ro.
 
I den fortfarande becksvarta morgonen fick vi sedan vända hemåt igen. Jag tänker att Jesajas profetiska ord passar alldeles särskilt bra för oss här uppe, strax söder om polcirkeln...
 
Det folk som vandrer i mörkret
ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram.
Du låter jublet stiga,
du gör glädjen stor.
 
Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig fader,
Fredsfurste.
 
Men jag tror att han tycker det är helt OK att helt enkelt bli kallad Jesus!
 
/Karina
(samt några små kompletteringar av Petter)
Fjärde söndagen advent sammanföll detta år med "dan före dopparedagen". Dessutom bjöd den på ett yrväder liknande det som Emil kämpade sig igenom när han räddade livet på drängen Alfred genom att våga sig iväg till doktorn i Mariannelund mitt i snöstormen.
 
Riktigt så dramatisk blev inte kyrkfärden denna dag och vi som vågade oss ut fick dela en fin mässa i Långaryds kyrka.
Petter tände fjärde ljuset i adventsstaken.
Berndt ledde oss genom gudstjänst och nattvardsfirande!
Vår duktiga ungdomskör sjöng de allra vackraste julsångerna för oss!
 
Kom, kom, signade jul! Sänk dina vita vingar
över stridernas blod och larm,
över all suckan ur människobarm,
över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo!
Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar!
 

Nu är den faktiskt här.

Den ofattbare gör sig fattbar i en liten nyfödd pojke i ett stall i Betlehem. Både ett Gudabarn och en människa.

Detta kan bara förstås i hjärtat.

Jag önskar dig en välsignad julhelg!

/Karina

 

 

På luciadagens kväll kom alla barnen från Landeryds skola till Långaryds kyrka för att glädja alla föräldrar, syskon, far- och morföräldrar och en del annat löst folk med glada luciasånger. Det är lite svårt att ta några bra bilder när man det är mörkt och man inte vill störa för mycket med blixten, men några bilder blev det i alla fall!
 
Några minuter innan allt började vimlade det av vitklädda barn under läktaren. Och när barnen gått fram gnistrade mattan fortfarande av allt glitter som trillat av.
 
Kvällens lucia.
 
Delar av den stora luciakören.
 
Och så skulle förstås alla duktiga lärare tackas för ännu en termin. Och det tacket framfördes av Patrik Roos, som representerade föräldrarådet på Landeryds skola.
 
Även från Långaryds församling vill vi framföra ett stort tack! Tack för att det är så lätt att samarbeta med Landeryds skola! Tack för att den "religionsskräck" som drabbat en del skolor inte har fått fäste i Landeryd! Och tack för att vi fick uppleva den här både glada och stämningsfulla luciagudstjänsten!

Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevare alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna.

På tredje söndagen i advent fick vi fira en fin högmässa i Landeryds kyrka. Allas vår Bo Gunnar var officiant och i sin predikan talade han om Johannes döparen och andra modiga sanningssägare.

Som postludium spelade Kristin Albom den fina melodin "Koppången" av Kalle Moraeus. Det var faktiskt så vackert att gudstjänstens kyrkvärdar fullständigt glömde bort sina plikter, men det är en annan historia...

Efter gudstjänsten funderade vi lite över namnet "Koppången" och efter lite googlande vet vi nu att det är ett våtmarksområde i Orsa Finnmark cirka 4 mil norr om Orsa.

När jag nu googlar vidare visar det sig att texten till "Koppången" är skriven av Py Bäckman. De mycket vackra orden kommer här:

Här är stillhet å tystnad, nu när marken färgats vit
från den trygga, gamla kyrkan klingar sången ända hit
Jag har stannat vid vägen, för att vila mej ett tag
å blev fångad i det gränsland som förenar natt och dag

Och ett sken ifrån ljusen bakom fönstrets välvda ram
har förenat dom själar som finns med oss här i tiden
å jag vet att dom som har lämnat oss, har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor, så länge vi är här

Där, bland gnistrande stjärnor som förbleknar en och en,
kommer livet väldigt nära som en skymt av sanningen.
Vi är fångar i tiden, som ett avtryck av en hand på
ett frostigt, gammalt fönster som fått nåd av tidens tand

En sekund är jag evig, å sen vet jag inget mer...
Bara ett, att jag lever lika fullt som någon annan.
Jag är här, å mitt på en frusen väg finns det värme ändå
fastän snön börjat falla och himmelen blir grå

Och ett sken ifrån ljusen bakom fönstrets välvda ram
har förenat dom själar som finns med oss här i tiden
å jag vet att dom som har lämnat oss, har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor, så länge vi är här.

 

En vecka kvar till jul.

En vecka tills vi åter igen får ta emot ett Gudabarn i våra hjärtan.

 

/Karina

 
 

 

I reportaget från kyrkonämndens möte för några veckor sedan var jag lite hemlighetsfull med några beslut som togs och som jag tror kommer att bli till välsignelse för vår församling.
 
Nu är det dags att avslöja vilka dessa beslut var! Vi kommer nämligen att få förstärkning på personalfronten under våren!!
 
Andreas Almer har anställts som komminister på 50% under perioden januari-maj. Andreas kommer att jobba heltid varannan vecka och hjälpa Berndt i arbetet med gudstjänster och andra förrättningar.
 
Det andra beslutet gällde den församlingsassistenttjänst som vi så länge drömt om! När nu Kristin slutar som kantor i Unnaryd behövs någon som går in och tar Torsdagsklubben i Unnaryd och som också kan hjälpa till i konfirmandarbetet och andra församlingsangelägenheter.
 
Vi har därför lyckats knåpa ihop en 50% assistenttjänst under perioden januari-maj. Riktigt roligt är det att det är vår egen Petter Bäckman som tackat ja till detta arbete nu när hans studier är avklarade!
Både Andreas och Petter kommer att välkomnas till vår församling i samband med högmässan i Långaryds kyrka på Trettondagen, den 6/1 kl 09.30! (Efter välkomnandet hoppas vi kunna visa en bild på Andreas också!)
 
Redan nu kan vi innefatta Andreas och Petter i våra förböner för församlingens anställda.
 
Tack för varje ny dag med nya möjligheter,
för arbetsglädje och rörlighet,
för möten med andra människor,
för ensamhet och vila,
för gryning och skymning,
för öppna horisonter.
Här står jag med händerna fulla av dina gåvor.
Hjälp mig att dela med mig åt andra.
Amen.
 
/Karina
I onsdags såg det ut så här i köket i Landeryds församlingshem. Utöver de vanliga förhandlingarna skulle vi nämligen ha lite julavslutning och äta risgrynsgröt. (Och en massa annan god julmat visade det sig!)
 
Vi började i alla fall med att dricka lite glögg tillsammans.
 
Därefter betade vi av dagens punkter på dagordningen. Och trots att det var så många intressanta punkter (Vad sägs om "Bibeläventyret" eller en matta vars existens tydligen är av "nationellt intresse?!") så blir bilderna av folk som sitter runt ett bord och diskuterar inte så roliga att se, så ni får helt enkelt föreställa er det själva!
 
Så tog vi för oss av vår julgröt, som genom Ylvas försorg hade svällt till ett riktigt julbord. Tack så mycket, Ylva!
 
Snyggt upplagd var maten också.
 
Vår ordförande Karina fick en julklapp från "Kyrkorådskommittén" eftersom vi är så nöjda med hennes ordförandeskap. (Det där med kommittéer är för övrigt ett internt skämt i vårt kyrkoråd - vi har väldigt många mer eller mindre tillfälliga kommittéer.)
 
Som avslutning sjöng vi Stilla natt.
På andra advent bjöd Långaryd och Landeryds kyrkokör i samarbete med Gislaveds musikskolas kammarorkester in till traditionsenlig julkonsert i Långaryds kyrka.
Speciellt inbjuden sopransolist var Karolina Andersson.
Ricky uttryckte det som att Karolina har guld i strupen. Alla vi som fick förmånen att höra henne kan bara hålla med!
Men vår alldeles egna kyrkokör stöttade säkert upp henne! Guld finns i struparna även hos Långarydsbor!
Och egna solister har vi också! Här framför Per Dahlström "Davids psalm". Strax därefter var det Roger Lindroths tur och han sjöng "Fröjda dig". Tyvärr fångade jag inte detta på bild.
 
Däremot var kameran beredd när Johanne Eli Funder sjöng "Kom gå med oss till Betlehems krubba".
 
De duktiga eleverna i Gislaveds musikskola spelade vackert under ledning av Annika Björkenbo.
Även de hade skickliga solister. Borbala Brezovszky framförde "Gabriels oboe".
 
Men bakom (och framför!) ALLT står förstås vår alldeles fantastiske Ricky!
Allt vi kan säga är TACK, TACK, TACK för allt du gör för oss och ger till oss i Långaryds församling!!!
 
Berndt var förstås också med och höll en kort andakt.
 
Något av det härligaste med dessa stora musikgudstjänster är psalmsången. När 400 personer understödda av en stor kyrkokör, kammarorkester och orgel tillsammans sjunger, då tänker jag att till och med änglarna i himmelen sjunger med!
 
Sjung Halleluja! Sjung ni änglaskaror.
Sjung alla helgon, alla jordens folk.
Lov, tack och ära vare Gud i höjden.
O kom låt oss tillbedja, O kom låt oss tillbedja,
O kom låt oss tillbedja, vår Herre och Gud!
 
Evige Fader, evig är din strålglans,
evig är världens ljus från Betlehem.
Här över barnet evig lyser glorian.
O kom låt oss tillbedja, O kom låt oss tillbedja,
O kom låt oss tillbedja, vår Herre och Gud.
(Sv. Ps. 122 vers 4-5)
 
Lite närmare julen och lite närmare det som den egentligen handlar om.
 
/Karina
 
 
 
 
 
Tänk att det redan är tid att tända andra ljuset i vår ljusstake. Dessa adventsveckor rusar verkligen fram.
I Landeryd firade vi gudstjänst med dop kl 09.30. Vi hade kärt besök av Björn Berggren!
Vi fick också uppleva dopets glädje då vi fick välkomna en ny medlem i Guds och vår församling! Det var lille Elton Lennart Levin som bars till dopet av en stolt farmor!
Eftersom dopföljet abonnerat församlingshemmet hölls kyrkkaffet i kyrkan. Som synes gick det jättebra!
 
Temat på andra söndagen i advent är "Guds rike är nära". Det handlar om att vi ska vara beredda på Jesu återkomst, den vi väntar på, livets advent!
I en av psalmerna sjöng vi:
 
Tröttna då ej att Guds ord så ut.
Kärlekens möda får lön till slut.
Om än med tårar du nu får så,
skall du med jubel skörda då!
 
Snart är den slut vår arbetstid,
och vi går hem till evig frid,
möter de själar vi vunnit här
strålande som juveler där.
 
(Sv. ps. 734)
 
/Karina
Traditionsenligt var det julbasar i Nyarps bygdegård lördagen innan andra advent.
När vi kom strax efter kl 15 var parkeringsplatsen smockfull. Jag tror faktiskt att ALLA (?!) var där...
Och redan i "förtältet" möttes vi av Kyrkans unga som sålde glögg till förmån för vår vänförsamling i El Salvador! Anna var tapper och uthärdade att servera i kylan! Helen köpte förstås glögg!
Inne i den BETYDLIGT varmare bygdegården hade församlingen tingat ett "knallebord". Där såldes fina julkort och diverse hantverk från El Salvador. Många glada köpare ville ha av de fina julkorten som ger glädje inte bara till köparen, utan också till vår vänförsamling som får behållningen!
 
Än finns chansen att köpa och skicka dessa kort! Däremot är de fina almanackorna nu slut.
Plötsligt fick basaren besök av självaste Prusiluskan...
...och Emil och Ida och drängen Alfred och Krösa-Maja! (som för övrigt har vissa likheter med en viss herr Bäckman?!)
Och stackars kommandoran, hon ramlade i varggropen när hon skulle försöka nå den där korven som någon agnat med... (och visst är kommandoran lustigt lik en viss fru Skoogh?!)
Och här kan du se hela gänget av Astrid Lindgrens figurer! (För det är väl inte en granne eller en kyrkoherde eller någon annan bekant?!)
Förundrade över all den kraft, begåvning och vilja som ryms i vår bygd fick vi sedan ge oss ut i den gnistrande decemberkvällen. Och där ute möttes vi av ett sagolandskap, en juldröm.
 
Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund,
och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblågrund.
 
Öch över stad och land i kväll går julens glada bud,
att född är Herren Jesus Krist, vår frälsae och Gud.
 
Du stjärna över Betlehem, åh låt ditt milda ljus,
få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus!
 
I varje hjärta armt och mörkt, sänd du en stråle blid,
en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid!
 
/Karina
 
 
Anna-Karin anordnade "Föräldramys" med julpyssel i Landeryds församlingshem i tisdags.
 
Jag var inte där men det var min kamera! Jag visar därför bilderna ganska okommentrade men det syns tydligt att de hade en mysig kväll!
Kvällen inleddes med en liten andakt i kyrkan.
Några fortsatte sedan med lite spelande i församlingshemmet!
Givetvis är det risgrynsgröt och skinksmörgås som bjuds. Vad passar väl bättre i dessa tider?
 
Stärkta av den goda maten satte så pysslarna i gång!
 
Koncentrationen är djup...
...men så blir det också en massa fina grejer!
Nöjda och stolta pysslare!
 
Helen höll i kameran denna kväll!
 
/Karina
Under vårterminen kommer prästen Andreas Almer att hjälpa till i vårt pastorat. Han kommer att arbeta halvtid, men fördelat på så vis att han arbetar heltid under en del veckor och är ledig under andra. Men nu är det så att Andreas behöver någonstans att bo de veckor han är här. Inget prästgårdspampigt alltså, utan en enkel övernattningsbostad.
 
Har du ett litet hus eller ett par rum som har "blivit över" och som du kan tänka dig att hyra ut för en billig peng? Tveka inte att höra av dig till Andreas Almer på nummer 070 890 93 35!