När juldagsmorgon glimmar...

0kommentarer

Det finns de som går på midnattsmässa och så finns det de som inte gör det utan istället går upp mitt i natten för att gå på julottan kl 05.00 i Långaryds kyrka. Sedan finns det också några verkliga entusiaster som går på båda, för er hyser jag all respekt!
 
Som av en händelse hade en av entusiasterna med sig kameran. Så här såg det ut i Landeryds kyrka ett par timmar tidigare.
 
Likt herden som hört att något stort var på gång for jag ensam i mörkret mot Långaryd i julnatten. Inte ett tecken på  att någon var vaken i stugorna jag passerade. Men precis som jag vet efter alla år så såg jag de första baklyktorna på en bil i Nybykrysset. När jag svängde vänster efter Höstro var vi en liten karavan av bilar och framme vid kyrkan var det liv och rörelse!
 
Samtidigt som bilkaravanen växte tände Birger de långt över 300 ljusen och Emma och Ricky finslipade de himmelska tonerna de skulle bjuda på under julottan.
 
Och väl inne i kyrkan förstod jag att det verkligen hänt! Än en gång får vi fira att vår frälsare fötts för vår skull!
 
Var inte rädda.
Jag bär bud till er om en stor glädje,
en glädje för hela folket.
I dag har en frälsare fötts åt er i David stad,
han är Messias, Herren.
 
Långaryds kyrka strålade av hundratals levande juleljus i den mörka julottetimmen!
 
Med lite morgonrossliga röster fick vi sjunga alla de julpsalmer som ger en julstämning som inte alla tomtar och skinkor och julklappar i världen kan ge!
 
Den bästa julklappen har vi ju redan fått. Den kom till oss i form av ett Gudabarn i ett stall en gång för tusentals år sedan. Varje jul får vi påminna oss om detta.
 
Petter ledde gudstjänsten och predikade. Han talade om allt som Jesus gjort före oss och för oss. Här kan du läsa julottepredikan om du inte orkade upp på Juldagens morgon eller om tröttheten kom i vägen uppmärksamheten. Eller om du helt enkelt vill läsa den en gång i lugn och ro.
 
I den fortfarande becksvarta morgonen fick vi sedan vända hemåt igen. Jag tänker att Jesajas profetiska ord passar alldeles särskilt bra för oss här uppe, strax söder om polcirkeln...
 
Det folk som vandrer i mörkret
ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram.
Du låter jublet stiga,
du gör glädjen stor.
 
Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig fader,
Fredsfurste.
 
Men jag tror att han tycker det är helt OK att helt enkelt bli kallad Jesus!
 
/Karina
(samt några små kompletteringar av Petter)

Kommentera

Publiceras ej