Första söndagen i fastan
0kommentarer
Den kärlek du till världen bar ett evigt kors dig gav.
Din kärleks smärta bar du än ut ur din öppna grav.
Men korset, där ditt liv förbrann i evig offerglöd,
dock vittnar evigt att du vann oss livet med din död.
O du som världens synder bär och kan allt ve förstå,
giv oss din kärleks eld och lär oss korsets väg att gå.
O du som vann på korsets stam, vinn oss på nytt var dag,
till dess din kärlek, o Guds lamm, blir vår och världens lag.
(Sv. Ps 137 vers 1, 2, 5, 6)
På första söndagen i fastan firade vi högmässa i Landeryds kyrka. (Det är kanske inte helt lätt att se att det är Berndt som står framför altaret, men så är det i alla fall!)
Temat denna söndag är "Prövningens stund" och texterna handlade mycket om just detta att bli prövad.
Jakobsbrevet 1:
Salig är den som håller ut då han prövas, när han
har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans,
som Gud har lovat dem som älskar honom.
Ingen som prövas skall säga att det är Gud som frestar honom.
Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen.
Blir någon frestad är det alltid av sitt eget begär han lockas och snärjs.
Att bli prövad är alltså något helt annat än att bli frestad.
Vi hade ett kärt gästspel (bokstavligt talat!) av Ylva Eriksson som satt vid orgeln denna söndag!
/Karina
Tack för fastetiden i vår kyrka
då vi får lära oss att se
att vägen till livet är
kärlekens väg.
Kommentera