Jazzkatternas traditionella Landerydsbesök!
0kommentarer
Något som nu blivit en av Landerydsbornas (och många andras) käraste sommartraditioner är att gå på jazzkonsert med "Jazzcats" i Landeryds kyrka! Det var nu för nionde gången de besökte oss!
Nästan lika traditionella är syföreningens fantasifulla utställningsteman! Denna gång var det "Veteranfordon" som visades upp!
Det fanns mängder av gamla traktorer och bilar och andra fordon att titta på!
En och annan veterangubbe fanns också på plats!
Många nyfikna gick runt och tittade. När ett par av de gamla traktorerna startades var nostalgifaktorn på topp!
Intresset för traktorer ska odlas tidigt!
Samtidigt började folk (och en hel del modernare fordon) att vända intresset mot kyrkan där jazzkatterna förberedde sin konsert.
Man undrar om denne man någon gång ibland önskar att han valt munspel som sitt instrument?!
Klockan 18.00 fanns 186 besökare på plats i kyrkan och konserten kunde börja!
De som ville dansa stod längst ner i kyrkan och studsade runt!
Det är alltid lika härligt att lyssna till dessa män och smittas av deras musikglädje! (I bakgrunden ses föresten Petter Bäckman som höll i kvällens andakt!)
Nedan följer några bilder på musikerna:
Och här sitter Petter och filar på sin andakt! (Det är skoj att använda objektiv!)
Till traditionen hör att syföreningen ordnat kaffe och frallor i pausen! Sällan är det så mycket liv och rörelse på Landeryds kyrkogård som denna kväll!
Efter avslutad fika går alla in i kyrkan igen och konserten fortsätter!
Dock hade jag drabbats av en sommarförkylning (jazzbacill?) och jag gick därför hem. Jag är säker på att Petter sa något klokt i sin andakt som han delar med sig av här!
Genom de öppna kyrkfönstren spred sig musiken i sommarkvällen nedför kullen mot samhället!
Tidigare under dagen då jag var ute på promenad närmade jag mig ett hus. Jag märkte då att två fönster som var placerade precis bredvid varandra såg helt olika ut. Det ena var bara mörkt men i det andra kunde man se molnen på sommarhimlen. Jag funderade på varför det var så tills jag kom lite närmare.
Det mörka fönstret var stängt men det som speglade himlen stod på glänt. Den lilla, lilla uppåtgående vinkeln var skillnaden.
/Karina
Landeryd,
Sommarmusik,
musik,
Kommentera