1:a maj

0kommentarer

Som vanligt firade vi in maj med tillbörlig värdighet (?) i Landeryds NTO-lokal.
Förväntansfullt väntar publiken i det strålande solskenet på att sången ska dra igång.
Och vår kära kyrkokör levererade som vanligt! Vi fick höra alla "måstesångerna" som Vintern rasat och Första maj välkommen. Efter en påminnelse blev det även gemensam nationalsång innan vi drog oss in i lokalen. (Någonstans här slutar den sortens traditionella första majfirande som de flesta svenskar känner till.)
Där inne blev det som vanligt trångt och gemytligt. Kaffe skulle drickas och lotter skulle köpas och sedan...
...kom minsann Långarydssläktens anfader och tyckte att Långarydssläkten borde ge sig ut i rymden. Långarydsättlingarna är ju nu så många att det annars kan bli risk för inavel...
Sagt och gjort! Några Långarydsflickor sändes ut på rymduppdrag!
Först kom de till månen. Där fanns det både halv- och helfulla.
Sedan åkte de vidare till Mars. Där fanns minsann några riktigt läskiga typer.
På Venus var de däremot riktigt kärleksfulla!
 
Och så till årets nakenchock.
Den stod, inte helt oväntat kanske, vår stjärna Per Dahlström för!
Jo men...
Sedan träffade flickorna på den lilla väna fén "Tingeling".
Och Darth Vader (Stjärnornas krig ni vet!).
Den snygga tjejen till höger heter Petter. Vad den sure mannen till vänster heter vet jag inte.
(Den huvudlöse väljer jag att inte kommentera.)
Solen var självklart kvällens primadonna absoluta!
Och jag tror minsann att flickorna hann med ett besök hos Alice i underlandet också. Där stötte de på både PlåtNicklas och Fågelskrämman. (Kan tyvärr den sagan lite dåligt men visst hette de så?)
Men sedan ville allt våra rymdresenärer hem till jorden igen. Det fixade Tingeling med sitt guldglitter!
Och förstås med lite dans. (Lägg märke till Solens något kritiska ansiktsuttryck.)
Men något oväntat hände under hemfärden! Flickorna åldrades och blev sina mammor??!
Ja, ungefär så går det till att fira in våren i Landeryd.
 
Kanske gör vi det inte riktigt som alla andra men vi gillar det!
 
Och oj vad vi gillar er i kyrkokören som vågar bjuda på er själva och en massa härliga skratt. Tack för att ni är en så ljuvlig samling knäppskallar!
 
/Karina
 

Kommentera

Publiceras ej