När man tänker på livet och döden

0kommentarer

En dag ska det ta slut,
det vet vi ju.
 
Fästet som håller oss kvar ska sakta släppa sitt tag.
En liten vindby kommer att få oss att falla.
 
Och så ligger vi där.
Men fallet behöver inte bli så hårt.
Någon har redan sett vad som håller på att ske
och låter det som en gång var vi landa mjukt där i mossan.
 
För vi är ju inte längre där,
vi har lämnat det förgängliga bakom oss.
 
/Karina
 
När löven faller av och kvar är vi
Ett litet frö får dö och bli till liv
När regnet faller ner utför min kind
Du torkar alla tårar med din vind
Då ser jag din kärlek mot mig
Då känner jag livet ifrån dig
När regnet faller ner utför min kind
Då vet du att jag älskar

Som himlen runt vår jord ditt ord är stort
Leder mig på vägen som jag går
Som ljuset ifrån skymning gör mig väl
Så styrker du det svaga i min själ
Så ser jag din kärlek från dig
Så känner jag livet ifrån mig
Som himlen runt vår jord ditt ord är stort
Då vet jag att du älskar

Störst av allt är kärleken
Går genom döden för mig
Genom mig 
Om igen
Då vet jag att du älskar

Du älskar mig

Jag ger dig allt
Jag lämnar aldrig dig
Nu ser jag din kärlek mot mig
Nu känner jag livet ifrån dig
När löven faller av och kvar är vi
Då vet jag att du älskar
Nu ser jag din kärlek mot mig
Nu känner jag livet ifrån dig
När regnet faller ner utför min kind
Då vet du att jag älskar
(C, Häggkvist)

Kommentera

Publiceras ej