När man tänker på på den överflödande nåden
0kommentarer
Ni som varit med här på bloggen ett tag minns kanske min glädje och mina blogginlägg förra våren då mitt kastanjeträd blommade för allra första gången.
Och nu är det dags igen.
Och tänk, i år är knopparna ännu fler!
Jag kan inte räkna dem,
jag som varit nöjd med en endaste.
Åt mig har givits ännu en vår,
ännu en kastanjeblomning.
Det är precis som med nåden!
Det räcker och blir över.
Och med lite vemod tänker jag på den gamle mannen som förra våren, stödd på sin rollator, noga följde knopparnas utveckling på det där trädet.
Jag hoppas att det finns blommande kastanjer i himlen.
/Karina
Det enda jag vet det är att nåden räcker,
att Kristi blod min synd, min skuld betäcker.
Det enda jag har att lita till en gång,
det är Guds nåd, Guds gränslösa nåd.
(Lydia Lithell)
Kommentera