När man tänker på nåden
0kommentarer
Oj, vilka sensommardagar vi upplever så här lite drygt halvvägs in i september!
Kanske försvann din sommar, liksom min, bakom oro och allt det svåra som också hör livet till?
Jag tror dessa sensommardagar är för oss!
Eller kanske förmådde du ta vara på varje solstråle, varenda sommardag?
Jag tror dessa sensommardagar är för dig!
En kär vän liknade en gång nåden vid ett kantarellställe.
Vi behöver inte plantera dem.
Vi behöver inte vattna eller sköta dem.
Vi behöver inte ens förtjäna dem.
Vi kan bara skörda.
/Karina
Oändlig nåd mig Herren gav
och än idag mig ger.
Jag kommit hem, jag vilsen var,
var blind men nu jag ser.
Guds nåd, jag skälvde inför den,
men sedan gav den ro,
och aldrig var den större än
den dag jag kom till tro.
Jag kom ur tvivel, mörka djup,
ur vanmakt och ur skam.
Den nåd som bar mig intill nu
skall bära ända fram.
Guds löften ger vår längtan svar,
som klippan är hans ord.
Ej bättre sköld och skydd jag har
i himmel och på jord.
(Sv ps. 231)
Kommentera