Jag har bott vid en järnväg i hela mitt liv...
0kommentarer
...ja, så är det faktiskt!. Med undantag för ett par år i början av 90-talet och några runt milenieskiftet så har jag alltid bott här, strax intill järnvägen i Landeryd.
Detta reportage har inte så mycket med vår församlingsverksamhet att göra men jag känner mig så stolt över min hembygd och framför allt de otroliga människorna här att jag måste få visa lite bilder från årets Tågdagar i Landeryd.
Mycket ånglok ska det förstås vara när det är Tågdagar!
Men det fanns även SÅ MYCKET annat!
Hembygdsföreningen hade ordnat en fantastisk busstur genom vår fina socken!
Ryktet om denna resa och hur trevlig och lärorik den var spred sig snabbt och söndagens resa var överfull...!
Här kommer några bilder till dig som inte hade lyckan att komma med!
I Höljeryd möttes vi av "Mor Elin", Långarydssläktens anmoder!
Vi fick också stifta bekantsskap med kraftkarlen Gustav Fager. Om honom finns det många historier!
Vid Nissaryds skans möttes vi av dansande, glada flickor!
Men drängen Petter kom med ofärdsbud. Danskarna hade tänt på kyrkan!
Vet du föresten vad ordet Nissan betyder? På resan fick vi lära oss att ordet "nis" betyder glittrande vatten, därav namnet. Passande!
Bertil Holmén guidade oss genom hela resan med stor entusiasm och mycket berättarglädje!
Sista anhalten på resan var hembygdsparken i Jansberg.
Där hade de städdag i stugan!
Barnen var också med.
Resenärerna fick hugga i lite grann de med!
Far gick med lien.
Mor i huset och pigan ägnade sig åt att karda och spinna av ullen.
Och så kom självaste Carl Jehander på besök!
Jag tycker att den där Jehander är rätt så lik drängen Petter. Men det är väl ett släktdrag?
Bussen gick sedan tillbaka till Landeryd, tågen och festivalområdet. Jättestort Tack till hembygdsföreningen och alla duktiga skådespelare. Stora och små!
Så här såg det ut på festivalplatsen strax innan körgillets avslutande körkonsert.
Och så här såg det ut i det stora tältet.
Bara ståplatser kvar...
Och så kom då kören och underbara Åsa Nomark med sin fantastiska gospel!
Fint besök av Cecilia Vennersten som förstås sjöng "Det vackraste jag vet".
Och sist men inte minst...
Mina kära vänner!
Detta är stort!
På denna bild är två femtedelar av Gyllene Tider med... I Landeryd!! För mig som tapetserade väggarna med bilder av dessa grabbar när jag var 15 år är det i alla fall häftigt! (Och visst var jag på deras konsert i Halmstad i somras!)
Till vänster ses Micke Syd Andersson, i mitten den stilige stinsen (och dessutom projektledare för Tågdagarna!) Göran Fritzon! När jag nu ser dem inser jag att det var ett tag sedan jag var tonåring...
Längst till höger står Daniel Hansson, konferencier och projektledare för Körgillet.
Sedan var både Tågdagar och körgille slut för i år. Ryktesvis har jag hört att kanske 10 000 människor rört sig i Landeryd dessa dagar. I samhällsföreningens våffelcafé gick det i alla fall åt minst 340 ägg. Det säger faktiskt en del!
Eller som någon "utsocknes" sa: Det trodde man väl aldrig att man skulle hamna på en sån här fantastisk festival i Landeryd.
Nej, det trodde nog inte jag heller.
/Karina
Landeryd,
Tågdagarna,
Kommentera