Att vara uppe i ottan!
0kommentarer
Jag tillhör de morgonpigga men att gå upp så tidigt som kl 04.10 gör jag bara en gång om året, nämligen på juldagen!
Jag tror att vår församling kan delas in i två kategorier. En som tycker att midnattsmässa är det bästa som någonsin införts och att julottor borde förbjudas. Och så vi som sovit en bra stund när midnattsmässan drar igång och som förväntansfullt studsar (nåja...) ur sängen för att gå på julotta kl 05.00. (Sedan finns det också en liten minoritet som med förtjusning går på både midnattsmässa och julotta. Och så förstås Bo Gunnar och Rebecka som tjänstgör på båda och inte vågar gå och lägga sig mellan de båda gudstjänsterna av rädsla att inte vakna i tid.)
Det är något alldeles speciellt att i den tidiga och mörka morgonen köra genom skogen och komma fram till en upplyst och välkomnande kyrka.
Att låta sig värmas av alla ljusen, psalmerna och orden.
Fira minnet av den där natten.
Den natt som förvandlade världen till en plats som aldrig mer skulle bli hopplös.
Bo Gunnar är på denna bild något suddig i konturen. Det kan faktiskt bero på att han inte fått sova på hela natten... Eller?! Men visst är han lite änglalik trots allt!
Några som alltid gör en stor insats under gudstjänsterna fast de sällan syns är våra vaktmästare!
Under julnatten tjänstgjorde Mette på midnattsmässan i Landeryd och Birger, som synes, på julottan i Långaryd. Det är åtskilliga ljus som först ska tändas och sedan, någon timme senare, släckas.
Tack för allt ni gör för att vi ska få fina gudstjänster!
Och förstås ett stort Tack till Rebecka och Bo Gunnar för att ni orkade med båda gudstjänsterna och spelade och predikade så bra. Vilka hjältar ni är!
/Karina
Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig Fader,
Fredsfurste.
(Jesaja 9)
julotta,
Kommentera