Sommarföljetong del 2 - Markusevangeliet kapitel 1

0kommentarer

 

EVANGELIUM ENLIGT MARKUS

Johannes döparen

1 1Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son.

 

2Som det står skrivet hos profeten Jesaja:

 
Se, jag sänder min budbärare före dig,
han skall bereda vägen för dig.
3En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör hans stigar raka

 

4- så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop.  5Och hela Judeen och alla i Jerusalem kom dit ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i Jordan.  6Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung.  7Han förkunnade: ”Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.  8Jag har döpt er med vatten, han skall döpa er med helig ande.”

 

Jesu dop

9Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och döptes i Jordan av Johannes.  10När han steg upp ur vattnet såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva.  11Och en röst hördes från himlen: ”Du är min älskade son, du är min utvalde.”

 

Jesus frestas

12Anden drev honom ut i öknen,  13och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

 

Jesus uppträder i Galileen

14När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap  15och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.”

 

De första lärjungarna

16När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare.  17Jesus sade till dem: ”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare”,  18och de lämnade genast sina nät och följde honom.  19Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, som höll på att göra i ordning näten i sin båt.  20Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedaios och hans folk i båten och följde efter honom.

 

I Kafarnaums synagoga

21De kom till Kafarnaum, och när det blev sabbat gick han till synagogan och undervisade.  22Alla överväldigades av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som de skriftlärda.  23I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började skrika:  24”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige.”  25Men Jesus sade strängt åt honom: ”Tig! Far ut ur honom!”  26Den orena anden ryckte och slet i mannen och gav till ett högt rop och for ut ur honom.  27Alla greps av bävan och började fråga varandra: ”Vad är detta? En ny undervisning, med makt bakom orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.”  28Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen.

 

Simons svärmor och andra sjuka botas

29Från synagogan gick de hem till Simon och Andreas tillsammans med Jakob och Johannes.  30Simons svärmor låg i feber, och det sade de genast till Jesus.  31Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon passade upp dem.  32På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta.  33Hela staden hade samlats utanför dörren.  34Och han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var.

 

På en enslig plats

35Tidigt nästa morgon, medan det ännu var mörkt, gav han sig av därifrån och gick bort till en enslig plats, och där bad han.  36Simon och de andra skyndade efter honom,  37och när de hade funnit honom sade de: ”Alla söker efter dig.”  38Han svarade: ”Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.”  39Och han gick och predikade i synagogorna i hela Galileen och drev ut demonerna.

 

En spetälsk blir ren

40En spetälsk kom till honom och föll på knä och bad: ”Vill du, så kan du göra mig ren.”  41Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och tog på honom och sade: ”Jag vill. Bli ren!”  42Och genast försvann spetälskan, och han blev ren.  43Jesus skickade bort honom med en sträng förmaning:  44”Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.”  45Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.

 

Det dröjde visst lite innan det blev någon fortsättning på följetongen... Men såhär börjar Markus sitt evangelium - rakt in i händelserna. Inget om herdar, ängar och visa män. Inget om någon flykt till Egypten. Inget om den tolvårige Jesus i templet. Istället börjar Markus med att i en enda mening berätta vem Jesus är - "Jesus Kristus, Guds son." Och då måste vi komma ihåg att Kristus inte är Jesu efternamn, det är en titel, en grekisk översättning av "messias" som betyder "den smorde". Man krönte inte kungar på den tiden, man smorde dem med helig olja. (Och så gör man än idag - Elizabeth II smordes med helig olja när hon kröntes för sextio år sedan.) Redan i den första versen slår man alltså fast två grundläggande saker om Jesus - han är Guds son och han är den Messias som judarna väntade (och fortfarande väntar) på. Fast judarna tänkte sig Messias mer som en mäktig kung, typ kung David, som skulle komma och upprätta ett starkt Israel.

 

Så fortsätter Markus med att berätta om Johannes döparen. Allra först en profetia som egentligen är en sammanslagninga av Malaki 3:1 och Jesaja 40:3. Och så berättas det om Johannes. Det var relativt vanligt med sådana här botsprofeter som samlade stora skaror runt sig och döpte folk. Symboliken i ett omvändelsedop är att man lämnar den gamla syndiga människan bakom sig, man dränker henne, och börjar på nytt - uppstånden, renad och fri. Johannes levde ett asketiskt liv i öknen och hade en lärjungaskara kring sig. Jesu första lärjungar "ärvde" han antagligen från Johannes och det är mycket troligt att Jesus själv var Johannes lärjunge under en period.

 

Så kom Jesus till Johannes för att döpas. Johannes visste att Jesus var så mycket större än Johannes (Markus 1:7-8) och tyckte därför att det var han själv som borde döpas av Jesus. Jesus döptes och himlen öppnade sig. Hela Treenigheten visade sig vid dopet - Gud Sonen döptes i Jordan, Gud Anden visade sig som en duva och Gud Faderns röst hördes från himlen. Och så gav sig Jesus ut i öknen för att vara ensam. Det står att han frestades av Satan. Antagligen var det så att Jesus behövdde fundera på om "hans tid var kommen", var det dags att träda fram? Var tiden den rätta? Kanske var det fängslandet av Johannes som fick honom att fatta beslutet att träda fram. Och när han trädde fram var budskapet: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.” Ibland pratar man om Himmelen som full gemenskap med Gud, Guds rike är att vara tillsammans med Gud. Och när Gud vandrar på jorden som en människa är Guds rike nära. När Jesus botar sjuka och uppväcker döda är det som en försmak av Himmelen, en reklamsnutt.

 

 

Jesu dop som det framtälls i Bibel för barn.

 

Han började med att kalla två brödrapar till lärjungar, Simon (Petrus) och Andreas samt Jakob och Johannes. De var fiskare, enkla människor som var vana vid hårt arbete. Nu skulle de bli människofiskare. Och så predikade han i synagogan i deras hemstad Kafarnaum. Även om templet i Jerusalem var Israels religiösa centrum, så var det i synagogorna som de flesta firade sina gudstjänster. Och de gudstjänsterna var ganska lika våra - man läste texter ur Tanak (det vill säga Gamla Testamentet), man bad och så predikades det. Men Jesus predikade annorlunda än de skriftlärda, han "undervisade med makt". De skriftlärda i Israel stödde ofta sina predikningar på långa tolkningstraditioner med hänvisningar till andra skriftlärda, men Jesus tala i eget namn. Hans auktoritet var tilräcklig.

 

Förutom att predika så botade Jesus sjuka och drev ut demoner. Det där med demonutdrivande kan ju kännas lite svårt att tro på. Men två saker vill jag säga om det: För det första finns det betydligt mer i världen än vad vi kan uppfatta med våra sinnen, det finns antagligen både goda och onda andemakter. För det andra kan man ju fundera på hur demonerna beskrivs i Bibeln - de är osynliga väsen som flyttar in i folk och gör dem sjuka. Och så är det ju fortfarande, men vi kallar demonerna för virus och bakterier. Jesus säger åt både demonerna och den spetälske mannen som han botar i slutet av det första kapitlet att inte berätta vad han har gjort. Det känns lite som att folket kommer till Jesus mest för att bli botade och inte så mycket för att lyssna på det han har att säga. Jag tror att Jesus var lite rädd för att bara ses som en "mirakelmaskin". Och det var ju verkligen så att stora mängder människor kom till honom för att bli botade. "Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll." (Markus 1:45) Kanske finns det även idag en risk att kyrkan bara blir något som gör trevliga saker - sjukbesök och pensionärsresor och konserter - och folk glömmer bort att lyssna på budskapet.

 

 

Synagogan i Kapernaum.

 

En sista sak ska sägas om det första kapitlet och det är att Petrus (Simon) svärmor och hus nämns. Petrus och många av de andra lärjungarna bodde i Kafarnaum. Antagligen bodde även Jesus i Petrus hus. Karnaum (eller Kapernaum som det hette förr) har grävts ut många gånger, bland annat har man grävt ut en synagoga, som visserligen är senare än den synagoga där Jesus predikade. Dessutom har man grävt ut ett hus som många menar är det hus där Petrus (och även Jesus) bodde. Huset är en av de äldsta kristna samlingsplatserna som har återfunnits. På 400-talet byggdes en kyrka över resterna a huset. Man kan alltså ta sig till Kafarnaum och se de platser där Jesus började predika och gjorde sina första under.

 

Fred och kärlek!

Petter

Kommentera

Publiceras ej