Tågdagar i Landeryd
0kommentarer
För femte året i rad anordnades "Tågdagarna" i Landeryd nu i helgen, enligt tradition alltid första helgen i september. En annan tradition som tyvärr för första gången bröts detta år är att det ska vara strålande sensommarväder. Lördagen regnade det mest hela tiden men det fick ju gå bra ändå!
Ville man prova att åka något annat än just tåg så var försvarsmakten på plats med en bandvagn. Den tog sig lätt fram i den lite vattensjuka och alltmer sönderkörda terängen!
Och så kunde man åka veteranbuss.
I ett tält uppe vid festivalområdet bredvid kyrkan visade hembygdsföreningen sin verksamhet. Helene Borg var också på plats och visade sitt arbete med att utveckla gamla textila Långarydsmönster.
Här har vi en av Landeryds verkliga hjältar som vi är mycket stolta över, nämligen allas vår "mamma" Paula Engström! Hon höll sin fina lunchrestaurang "Mammas mat" öppen och bjöd där på god hemlagad mat! (Att bilden är lite dimmig beror mer på fotograf och ljusförhållande än på att det osar i köket...)
Här ser vi Paula en gång till flankerad av dagens inhyrde hovmästare Ola Skoogh! När jag var där strax före kl 14 hade de räknat in 150 gäster!
Våffel- och korvtältet som drevs av idrotts - och samhällsföreningen var också välbesökt och här avlöste bagarna varandra efter ett uppgjort schema.
Söndagsmorgonen bjöd på bättre väder och på min väg till frilufsgudstjänsten i lokstallarna såg jag detta startklara tåg!
Det som skiljer 3:e och 4:e klass åt är alltså att det i tredje klass finns fönsterglas och gardiner!
Inne i lokstallet stod en gammal skönhet som av någon anledning fick vila detta år.
Och här har vi fler skönheter, nämligen vår duktiga kyrkokör.
Det är något alldeles speciellt att få fira gudstjänst i denna lite smutsiga, röriga, smörjoljeluktande men fantastiskt vackra lokal.
Både mänskligt och gudomligt på en och samma gång.
På vägen hem från lokstallarna gick jag tillbaka till festivalområdet där en liten marknad hade startat!
Det kändes fint att faktiskt kunna handla med sig både tomater, honung och rågmjöl utan att behöva lämna samhället. Det är vi Landerydsbor inte så vana vid...
Norra Landeryds mark var förvandlad till en rejäl parkeringsplats denna helg.
Och så kom 11.40- tåget in på perrongen. En massa människor som klev av och lika många som skulle med.
Då tänker jag på hur min pappa brukade berätta om halvsjutåget som kom varje kväll och hur Landerydsborna gick man ur huse för att uppleva det, titta på folk och för att träffas och prata några ord. Kanske rent av få någon nyhet med hem.
Lite så är det med tågdagarna också!
På vägen hem gick jag förbi de gamla veteranfordonen. Jag har hela mitt yrkesverksamma liv jobbat med att tillverka delar till ett speciellt lastbilsmärke och gör gärna lite gratisreklam! Verkar ju vara hållbar och fin kvalitet!
Och det var årets tågdagar.
För en helg har Landeryd verkligen blommat upp, ångvisslorna har tjutit, mitt hus har omgivits av ånga och rök, vilsekomna turister har irrat runt och koldoften har vilat tung över samhället.
Och vi som bor i dessa trakter, vi som vuxit upp strax bredvid en järnväg, vi som vill fortsätta leva här, vi är stolta.
Stolta över våra traditioner.
Stolta över den kraft och vilja som finns hos oss.
/Karina
Landeryd,
Tågdagarna,
Kommentera