När man varit borta men ändå hemma
0kommentarer
Jag har varit på retreatgården Wettershus och jobbat i helgen, därför blev det tyvärr inga bloggbilder från vår församlings friluftsgudstjänst vid Skärsjön. (Men rapporterna talar entydigt om en fin om än lite kall eftermiddag där vid sjön!)
Och jag fick en fin helg på mitt håll, på den plats som blivit ett av mina jordiska hem.
Där, strax ovanför Vätterbranten, med utsikt över hela Visingsö och halva Östergötland, fick jag sitta en stund i frihetens gunga.
Fick känna mig som ett lekande barn i min Faders trädgård.
Fri att vara den jag är.
Varken mer eller mindre.
Ibland har vi så lätt för att knyta ihop oss.
Rädda att släppa in.
Rädda att öppna upp.
Rädda för det vi kan ge.
Rädda för det vi kan få.
Det är då vi kan sätta oss i frihetens gunga.
Den som någon hängt upp där inne i oss.
Den som väntar på att vi ska svinga oss i den.
Den som gör oss fria att vara de vi är.
Varken mer eller mindre.
/Karina
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi frihet fick att bo där, gå och komma,
att säga "ja" till Gud och säga "nej".
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi vill den frihet där vi är oss själva,
den frihet vi kan göra något av,
som ej är tomhet men en rymd för drömmar,
en jord där träd och blommor kan slå rot.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi frihet fick att bo där, gå och komma,
att säga "ja" till Gud och säga "nej".
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi vill den frihet där vi är oss själva,
den frihet vi kan göra något av,
som ej är tomhet men en rymd för drömmar,
en jord där träd och blommor kan slå rot.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
(A. Frostensson)
Wettershus,
Kommentera