Lite glömd tacksamhet
0kommentarer
Efter att evangeliet hade blivit läst dök det upp en sur figur som mest suckade och stånkade. Det var ingenting som var som det skulle. Hon hade blivit upptvingad av Rebecka tidigt på morgonen för att sjunga i kören. Skorna skavde. Och så sken solen också... Ack, ack, ack.
Men det är bara en liten bokstav som skiljer ett ack från ett Tack. Och barnen hjälpte till att komma på en massa saker som man kan vara tacksam för - vänner, familj, att det inte är krig, playstation och innebandy. Och så fyrhjulingar. Vi återkommer till fyrhjulingarna strax.
Ibland är nog ack eller tack bara en fråga om perspektiv.
Emmy och Jacob ledde förbönen.
Åter till fyrhjulingarna! Det har ju gått och blivit tradition att det ska åkas fyrhjuling i samband med familjegudstänsten på hösten. Så blev det i år också. Barnen körde fortare och fortare och såg ut att ha riktigt roligt. Fast allra roligast hade nog ett par pappor.
Och så, när jag egentligen hade satt mig i bilen för att åka hem, fick jag chansen att ta den här underbara bilden. Ibland har man tur.
Det gäller att ta vara på de tillfällena, så att livet blir mer tack än ack.
Var alltid glada, be ständigt och tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Kristus Jesus. Släck inte anden, förakta inga profetior men pröva allt. Ta vara på det som är bra, och avhåll er från allt slags ont.
(Första Thessalonikierbrevet 5:16-22)
fred och kärlek!
Petter
Och om någon är nyfiken på predikan jag höll i Femsjö på Tacksägelsedagens förmiddag så finns den här.
Tacksamhet,
Tacksägelsedagen,
familjegudstjänst,
fyrhjuling,
Kommentera