När man får kura novemberskymning

0kommentarer

Det är något så stillsamt och rogivande med novemberskymningen. Den som börjar redan vid tretiden och som förvandlats till mörker strax efter fyra.
 
Det är som om skymningen vill uppmana till vila och nedskruvade krav. Den ber oss att bara vara en stund, tända ett ljus, andas.
Och även naturen går till vila. Några månader då kraft ska samlas för den vår som än en gång skall komma.
 
Utan vila ingen återväxt.
 
/Karina
 
Kornet har sin vila djupt i frusen jord, 
är ej dött, det väckes av ditt skaparord.
Kärlek från Gud, åt allting ger du liv.
Kärlek med ditt ljus kom, 
kom och hos oss förbliv.
(Sv. ps 204)
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej