När tiden bara går

0kommentarer

Med tiden är det lite märkligt.
 
Det känns som om den bara rusar i väg och vi springer efter. Ju mer vi springer desto fortare rusar den iväg.
 
Tänk om det är med tiden som med hundar?
Det bästa man kan göra när en hund rusar i väg är att vända och gå åt ett annat håll, ignorera den.
Det dröjer inte länge innan man har den i hasorna igen.
 
Kanske värt att prova?
Det sägs ibland att livet inte är rättvist.
En del får så mycket och andra så lite.
 
Men då det gäller tiden är rättvisan fullkomlig.
Oavsett hur mycket eller lite vi har av allt annat,
när det gäller tid så har vi bara ett endaste nu.
 
Varken mer eller mindre.
 
/Karina
 
Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag når det goda land.
(L. Sandell)
 

Kommentera

Publiceras ej