Vinter

0kommentarer

Så kom den ändå till slut. Vi vet väl inte hur långvarig och intensiv den blir men nu är den här och det med besked!
Jag menar förstås vintern!
I skogen står de allra mest fantastiskt julklädda granar man kan tänka sig!
Någon har lagt stor omsorg på att täcka varje gren med små gnistrande iskristaller.
Och har man riktig tur så kan man rent av få se den ovanliga, men så här års ändå förekommande, snöfjärilen!
(Vill du tvunget ha en mer vetenskaplig förklaring så är min gissning spår efter hoppande ekorre!)
Och ljuset.
Det krispiga, pastellfärgade.
Fullt av hopp!
 
Vi är aldrig så ensamma som vi ibland tror.
Gud är också där.
 
/Karina
 
 
Var skulle jag komma undan din närhet?
Vart skulle jag fly för din blick?
Stiger jag upp till himlen, finns du där,
lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar,
gick jag till vila ytterst i havet,
skulle du nå mig även där
och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig,
ljuset omkring mig bli natt,
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus.
(ur Psaltaren 139)

Kommentera

Publiceras ej