Att vara en liten planta i Guds trädgård

1kommentarer

Tidigare i våras besökte jag ett större varuhus i vår närhet som bland annat är känt för sina stora gula plastkassar. Där hittade jag några små roliga skyltar till trädgården som jag inte kunde låta bli att köpa. Nu har dessa skyltar funnits i min trädgård ett par veckor och jag märker att de väcker tankar hos mig. Lite som om de billigt inhandlade skyltarna vill säga något dyrbart till mig. Något viktigt. .
Kanske är vi alla små plantor i Guds trädgård? Kanske går han där och tittar på oss, väntar, hoppas och vet. En dag, även om den känns avlägsen, kommer vi att blomma. Och även om vi bara är några små blad eller kanske bara en liten grodd så tror jag att Gud satt den där skylten bredvid oss. Han ser redan den blomma vi en gång ska bli. Vi är alla Guds favoritblomma. Var och en på sitt alldeles speciella sätt.
Visst är det så. Gud skulle aldrig komma på tanken att lämna sina plantor utan tillsyn. Han ser till att ha oss nära. Att vara oss nära.
Tveklöst. Det finns ingen gräns för den kärlek och omsorg Gud ger, också till de minsta och tanigaste bland sina små plantor.
Gud lägger mycket tid på att rensa och ansa runt sina plantor. Jag tänker att synd och ogräs fungerar lite på samma sätt. Gud plockar bort allt som inte ska finnas där, synd och tistlar. Det som kväver oss, det som gör att solens värme och regnets kraft inte kan nå oss.Vi blir alldeles befriade, det blir lättare att andas. Inget stjäl den näring vi behöver. Men precis som med ogräs så kommer där nya misstag i vårt liv. Vi missar målet igen och igen. Och då är Gud där och plockar bort det som förtär, ger oss sin förlåtelse. Tåligare trädgårdsmästare finns inte!
För Gud vet. Gud ser oss redan som de nya skapelser vi en gång ska bli. 
 
/Karina
 
 

1 kommentarer

Anonym

28 Feb 2014 16:08

Hej! Blev väldigt uppmuntrad av dina bilder och texter! undrar om jag kan få använda en av dina bilder i en predikan?

Svar: Hej! Vad glad jag blev av din kommentar och att du letat dig så långt ner i bloggarkivet! Du får gärna använda dig av materialet. Du får förstås också gärna på något sätt referera till Långarydsbloggen!Allt gott önskar jag dig, du anonyme vän!
/Karina
langaryd.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej