...här en strand vid nådens hav.

0kommentarer

Tänk att få sitta på en strand och se ut över havet den allra vackraste sommardagen.
Tänk att sedan försiktigt stoppa ner foten i vattnet och hissna lite över hur svalt det är. Att fortsätta utåt för att till sist låta sig omfamnas av det mjuka vattnet. Att vända tillbaka upp på stranden igen, nästan som förvandlad.
 
Tänk att få bada i Nådens hav!
 
Och tänk att Nådens hav inte är något vi behöver åka till! Vi sitter alltid på dess strand, vi får alltid bada där!
 
I Guds tystnad får jag vara
ordlös, stilla, utan krav.
Klara rymder, öppna dagar:
här en strand vid nådens hav.
 
Vid Guds hjärta är jag buren,
innesluten i hans famn.
Medan hemligheten djupnar
viskar Fadern ömt mitt namn.
(Sv. Ps. 522: 1, 4)
 
/Karina
 
Nåd,

Kommentera

Publiceras ej